Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Husformen och ekonomin, av Nils Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Relativ byggnadskostnad per bostad för en- och flerfamiljshus
med olika våningsantal (trevåningshus — 100) enligt en tysk
undersökning11 för bostäder med samma storlek och utrustning.
vissa golvytor som i hyreshuset ingår i
lägenheten i småstugan motsvaras av utrymmen i
källaren t.ex. klädkammare, badrum eller bastu
och eventuellt slöjdrum och genom ett något
bättre utnyttjande av våningsytan i småstugan
kan en sådan stuga om tre rum och kök
verkligen anses motsvara fyra rumsenheter".
Med denna förutsättning anges "den totala
produktionskostnaden för småstugeområden
till 8 400—8 800 kr. per rumsenhet med, resp.
9 000—9 400 kr. per rumsenhet utan eget
arbete och för hyresområden 9 600—9 700 kr. per
rumsenhet" och man fortsätter: "Med de
osäkerhetsmarginaler som finns i dessa
beräkningar bör dessa skillnader dock inte tillmätas
större betydelse vid val mellan olika produk-
Fig. 6. Den relativa byggnadskostnadens (100 för 2 rum och kök om
57 m") variation med bostadens storlek i enfamiljshus enligt en
finländsk"’ (linjer) och en svensk13 (cirklar) utredning.
Kostnadsrelationerna förutsätter att man, då lägenhetsytan ökar, successivt går över från
enplans- till en och en halvplans- och slutligen tvåplanshus; • rum och
kök; o rum och kök + matrum, ® rum och kök + inredningsbar vind.
tionsalternativ utan man kan anse att
anläggningskostnaden i de olika fallen är ungefär
lika".
Hustyp, våningsantal
Om man skall ta hänsyn till bruksvärdet av
en bostad samtidigt som man skall diskutera
dess ekonomi är det för närvarande omöjligt
att dra någon slutsats beträffande de
ekonomiska förhållandena. Men även om man
bortser från bruksvärdet och studerar kostnaderna
per våningsyta eller per bostad finner man att
resultatet ej är entydigt. En av utredningarna8
visar mindre kostnad per kvadratmeter
våningsyta för radhus än för flerfamiljshus
under det att de två andra8,9 redovisar större
kostnad per bostad för både radhus och
friliggande enfamiljshus än för flerfamiljshus.
Några slutsatser av denna sammanställning
synes dock vara möjliga att dra.
Totalkostnaden per bostad eller per kvadratmeter
våningsyta torde vara större i friliggande enfamiljshus
än i flerfamiljshus. Om man tar hänsyn till att
de två senast nämnda utredningarna också är
de senast utförda och dessutom utförligast
dokumenterade, synes man även kunna dra
slutsatsen, att en bostad i radhus ställer sig dyrare
än en bostad i flerfamiljshus.
Utredningarnas resultat är även entydiga då
det gäller jämförelse mellan radhus och
enfamiljshus med olika våningsantal. Radhus
synes vara billigare än enfamiljshus och
tvåvåningshus billigare än envåningshus, då
bostadens storlek i de olika fallen är densamma.
Resultaten av en nyligen utförd tysk
undersökning11 anger samma kostnad för den billigaste
typen av enfamiljshus som för en motsvarande
lägenhet i trevånings flerfamiljshus, fig. 5. Det
kan också vara av intresse att hänvisa till en
engelsk utredning10 som anger att kostnaden
för en småstuga är väsentligt lägre än för en
motsvarande lägenhet i ett flerfamiljshus.
Lägenhetsstorlek
Ytterligare en fråga bör tas upp i detta
sammanhang nämligen lägenhetsstorlekarnas
betydelse för jämförelsen. De förut nämnda
svenska undersökningarna baseras på lägenheter om
två rum och kök8 samt tre rum och kök9.
Vilket resultat kommer man till vid jämförelse
mellan enfamiljs- och flerfamiljshus, om
jämförelsen baseras på större lägenhetstyper?
Resultaten från en finländsk utredning15 har
sammanställts med vissa kostnader som
beräknats av Bostadsstyrelsen i samband med
utarbetandet av typritningar för enfamiljshus13,
fig. 6. De båda utredningarna visar en mycket
god överensstämmelse, och man kan därför
tillåta sig att dra vissa slutsatser.
Jämföres byggnadskostnaderna för
tillkommande lägenhetsyta vid enfamiljshus, fig. 6,
med motsvarande för flerfamiljshus, fig. 3,
observerar man att kostnaden för denna sjunker
snabbast vid enfamiljshus. Den relativa
kostnaden för t.ex. en femrumslägenhet i
flerfamiljshus med 110 m2 lägenhetsyta är 80—87,
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
