Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Husformen och ekonomin, av Nils Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ökad lägenhetsyta vid ökad husbredd. Att
detta ger olika resultat sammanhänger med, att
kostnaden för tillkommande lägenhetsyta är
betydligt mindre än kostnaden för
ursprunglig lägenhetsyta, därför att tillkommande yta
ej belastas av fasta kostnader för trappor,
hissar, köks- och badrumsinredningar,
snickerier etc.
Dessa frågor har även behandlats i en
utredning från HSB3. En sammanställning av de fvra
senast nämnda utredningarnas resultat i denna
fråga (fig. 3) visar en ganska god
överensstämmelse trots skiljaktigheter i förutsättningar och
beräkningsmetodik mellan utredningarna. En
detaljanalys av resultaten ger möjlighet till
följande slutsatser:
Om två olika höga hus liar sanuna planform
blir kostnaden för tillkommande lägenhetsyta
mindre i det höga än i det låga huset. Om
lägenhetsytan i ett lamellhus ökar blir
kostnaden för tillkommande yta väsentligt mindre 0111
ökningen åstadkommes genom breddning än
genom en förlängning av huset. Om man ökar
lägenhetsytan i ett rektangulärt punkthus, blir
kostnaden för tillkommande yta ungefär lika
stor som 0111 lägenhetsytan legat i ett lamellhus
ocli ökningen åstadkommits genom en
förlängning av lamellhuset.
Huslängd
Den förlängning av lamellhuset som nyss
nämndes innebär en förlängning av varje
trapphusenhet. Ett annat slags förlängning av
lamell-huset får man om man till ett givet
lamellhus-block adderar flera trapphusenheter.
Helsing-fors-utredningen3 säger därom att 0111 man t.ex.
utgår från en årskostnad av 100 per nr
lägenhetsyta för ett trevåningshus med fyra lameller
blir motsvarande relativa kostnad för ett hus
med elva lameller endast 95. Ett ökat antal
lameller påverkar inte lägenheternas
planutformning. Utan att riskera att lägenheterna
försämras i något avseende kan man alltså genom
att bygga långa lius avsevärt sänka
årskostnaderna.
Vid bedömandet av de andra här diskuterade
förändringarna i husets dimensioner måste
man komma ihåg att bostadens bruksvärde
samtidigt förändras. Då planformen
förändras genom en breddning av ett lamell hus
medför detta att lägenhetsytan till en större del än
förut kommer att bestå av mörka utrymmen
som kanske inte kan utnyttjas effektivt, och
vars ekonomiska värde därför kan vara
diskutabelt.
Vid en förhöjning av husen förändras
bostadens bruksvärde även 0111 planformen skulle
vara densamma. Skillnader beträffande
hissservice, "kontakt med marken", utsikt etc. är
ofrånkomliga.
Flerfamiljshus—enfamiljshus
Vid en jämförelse mellan flerfamiljshus av
olika slag kan man möjligen bortse från
förändringar i bostadens bruksvärde i den ekono-
Fig. 4. Den relativa produktions- och årskostnadens (trevåningshus —
100) variation med hustyp, våningsantal och förvaltningsform för
enoch flerfamiljshus enligt fyra utredningars’9; H förvaltningsform
hyreshus, E förvaltningsform egnahem, |||| relativ årskostnad per
lägenhet (2 rum och kök/, = relativ årskostnad per m’ våningsyta6, □
relativ produktionskostnad per lägenhet (3 rum och kök)9, //// relativ
produktionskostnad per rumsenhet7.
miska diskussionen. Detta är inte möjligt vid
en jämförelse mellan flerfamiljs- och
enfamiljshus. Att bo i enfamiljshus är ju en radikalt
annan boendeform. Jämförelsen är därför
betydligt svårare att göra, och det är
förmodligen därför som den tagits upp till behandling
endast i få utredningar. För att få en uppfattning
om kostnadsrelationerna måste man av denna
orsak gå tillbaka även till något äldre
utredningar.
Jämförelsens svårighet avspeglas också däri
att man i dessa utredningar valt olika enheter
som mått för bostädernas ekonomi. Vid
jämförelse mellan flerfamiljshus används numera så
gott som uteslutande kostnaden per
kvadratmeter lägenhetsyta som måttenhet. I de här
sammanställda utredningarna, fig. 4, som
jämför enfamiljshus med flerfamiljshus användes
förutom kostnaden per kvadratmeter
lägenhetsyta även kostnaden per kvadratmeter
våningsyta, per rumsenliet och per lägenhet
(bostad).
De svårigheter och godtyckliga (men kanske
riktiga) värderingar som uppkommer när man
tvingas blanda in bostadsvärdesynpunkter i
den ekonomiska diskussionen illustreras bra
i den jämförelse som gjorts i samband med
Stockholms generalplan 19527. Man har valt
kostnaden per rumsenhet som mått för
kostnadsrelationerna och man säger: "Genom att
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
