Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Lägenheter i stora hus och små, av Rolf Runefelt - Material och konstruktioner i bostadshus, av Arne I Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagens småhusbyggeri osv. Men debatten rör
sig inte så mycket kring den inre bostaden,
kring vardagsrummet, sovrummet, köket etc.
Den är i stället ganska ensidigt inriktad på i
och för sig nödvändiga ekonomiska
betraktelser. Under sådana omständigheter är det
naturligt, att något specifikt småhustänkande, när
det gäller den inre bostaden ännu inte har
hunnit visa sig.
Frågan är dock om inte den nya modeflugan
gruppbebyggelsen kommer att föra med sig
viss utveckling även beträffande själva den
inre bostaden. Gruppbebyggelsen har
visserligen främst tillkommit av ekonomiska skäl, men
skapar också förutsättningar för en viss reda
i stadsbilden, som i sin tur skulle kunna tänkas
påverka betingelserna för bostadslägenheterna
på marken. Det är ju varken möjligt eller
särskilt betydelsefullt att dra någon gräns mellan
begreppen yttre och inre bostad och de
triv-selskapande faktorerna i ett småhus på bägge
sidor om hemmets tröskel kan kanske fås att
samverka till någonting utöver ett gott
produktionsresultat.
Material och konstruktioner
i bostadshus
Fig. 1. Ytterväggsmaterial i; upptill flerfamiljshus (värdena betecknade
1958 är osäkra), nedtill i smdhus (värdena betecknade 1957 är osäkra).
Tekn. dr Arne I Johnson, Stockholm
691 : 728
624.01 : 728
Både i fråga om materialval ocli val av
konstruktionstyp föreligger en markant skillnad
mellan flerfamiljshus och småhus. Enligt
statistiska uppgifter från Bostadsstyrelsen har de
senaste tio åren som stommaterial i ytterväggar
sten dominerat i flerfamiljshus, trä i småhus,
fig. 1. Orsakerna därtill är flera. Bl.a. ställer
flerfamiljshuset i regel större krav på
hållfasthet och stabilitet liksom på brandskydd. I
regel har även den inre bärande stommen
utförts av samma material som ytterväggarnas
stomme. Ett undantag härifrån är de
flerfamiljshus, där ytterväggarna ej är bärande,
"infackningsväggar". I dessa hus utgöres den
inre bärande stommen i regel av betong ocli
utföres antingen med pelare eller med väggar
som bärande element. Denna konstruktionstyp
är vanlig vid elementhusen, vilka i dag
uppskattningsvis utgör ca 10 % av antalet
nyuppförda flerfamiljshus. Dessa infackningsväggar
utföres ofta som lätta element byggda på en
träregelstomme, och de förklarar ökningen för
flerfamiljshus år 1958 av träytterväggar, fig. 1.
Av speciellt intresse är att studera, om de
krav vi av olika skäl ställer på material och
konstruktioner är berättigade eller om
förenklingar och därmed följande förbilliganden är
möjliga.
Hållfasthet
De krav vi ställer på hållfasthet hos
materialen inverkar speciellt vid flerfamiljshusen. Vid
småhusen blir ofta flera delar av huset
överstarka på grund av andra krav på materialet,
t.ex. styvhet eller krav på tillräckligt spikfäste.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
