Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Bostäder och miljö, av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Den lilla skalans charm. Gammal stadsbild, Faaborg.
i samordning — med den angränsande
platsens rum eller den anslutande gatans.
Att en dylik genomförd rumsbildande eller
rumsförstärkande behandling innebär stora
möjligheter ur miljösynpunkt är ju självklart.
Å andra sidan påverkar givetvis
platsbildningen synpunkterna på fönsterytans storlek och
form i den enskilda lägenheten och dess olika
rum. Mot det rationella bedömandet av
fönsterproblemen stå sålunda miljösynpunkterna —
innebärande att rummet-bostaden uppfattas
såsom en del av ett större rumssammanhang.
Ur motsvarande synpunkter bedömd kan nog
också grupperandet av gaturum och
platsbildningar i relation till de större "trafikrännorna"
tåla att diskuteras. Det skulle sålunda ur dylik
synvinkel te sig naturligt 0111 samhällsbildens
stora trafikrännor inte vore dominerande
såsom rumsbildning, utan att man från dessa
stråk hade känning, eventuellt på något
avstånd, med platsbildningar, vilka teckna sig
såsom det centrum varomkring samhället
framför allt grupperar sig.
En verkan av denna art erbjuder i gammal
bebyggelse relationen mellan Köpenhamns
Bredgade och Sophie-Amalienborgs Pläds,
resp. den närbelägna hamnens stora "luftrum".
Bostadsbebyggelse av mindre skala,
enfamilj-husets skala, liar naturligtvis helt andra pro-
blemställningar. Den egna trädgårdstäppan ger
där möjligheter till en långt intimare relation
mellan bostad och uterum. Bostaden omfattar
ju redan i sig själv ett uterum som medger
ägarens egna grepp i stor utsträckning. Har man
löst planproblemen rationellt, så innebär detta
givetvis, att man också tagit med i räkningen
inte bara husets relation till grannen och till
gatan och gatans liv utan också
trädgårdens möjligheter att tillvarataga grannsämja
och positiva granne-relationer.
Men till detta allt komma så även
miljöförhållandena i den innebörd som här givits åt
begreppet. Relationen till gaturum och
platsbildning eller parkanläggning och de
mångför-grenade möjligheter som härvid erbjuda sig
torde utgöra en icke ringa del av
enfamilje-bostadens charm.
Kanske har man i dylikt hänseende lyckats
bäst, där man låtit bebyggelsen knyta sig
relativt tätt till gatan, medan trädgården utbreder
sig huvudsakligen innanför huset, samt där
denna trädgårdssida anknyter direkt till ett
gemensamhetsutrymme av ängsparkens
karaktär — och då med gångstråkets alla behag
såsom väsentligt inslag. Naturligt är i dylika
sammanhang, att den privata trädgårdens område
inskränkes till ett minimum.
Miljösynpunkterna skifta i hög grad karaktär
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
