Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 21 - Utbyggnaden av Kemi älv, av Veikko Axelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärrområden planerat stora bassänger, av vilka
Porttipahta i Kitinen älv och Lokka i
Luiro-förgreningen är de största. Deras sammanlagda
yta uppgår till ca 700 kur och bassängvolymen
till 4 000 miljoner m3. En del av kapaciteten
kommer att reserveras för torrtider. De första
bassängerna tas i bruk först under nästa
decennium och till dess skall driften av de
färdiga kraftverken skötas på annat sätt.
Samköming mellan kraftverken i de olika
vattendragen har redan praktiserats på
initiativ av Imatran Voima Oy. De reglerade
vattendragen, Saimen och Ule älv, sparar vatten, då
Kemi älvs vattenföring är stor och förbrukar
åter, då Lapplands vatten sinar. Därtill tas
under den närmaste tiden i bruk några nya större
reservoarer: Kiantajärvi i Ule älv, Pielinen,
Höytiäinen och Koitere i Saimen. Med hjälp av
bassängerna i andra vattendrag tryggas den
effektiva driften i Kemi älv innan dess egen
reglering fungerar. Isohaara kraftverk har
likväl inom samma flodområde ordnat sin
reglering i Suolijärvi sjö, vars vatten letts till
Ju-misko tunnelkraftverk. Detta är samkört
enbart med Isohaara och fungerar som
toppkraftverk. Kraftverket blev färdigt 1954 och det
utvecklar en årlig energi av ca 85 MkWh.
Fallhöjden är 96 m och den maximala effekten
30 000 kW.
Förutom i redan nämnda Kitinen, Luiro och
Jumisko älvar har man planerat kraftverk även
i de övriga av Kemi älvs bifloder. Ounasjoki
har en fallhöjd från tillflödena till Kemi älv
på över 200 ni, som man har tänkt fördela på
12—16 kraftverk. Älvens energi liar beräknats
till 900 MkWh. I Raudanjoki, som utmynnar i
Kemi älvs mellersta lopp, finns projekt för
Permantokoski kraftverk på 11 500 kW.
Nästan alla dessa vidlyftiga projekt kommer
att förverkligas av Kemijoki Oy, vars
aktiemajoritet ägs av finska staten. Därtill har
lokala kraftbolag projekterat och byggt mindre
verk i vattendragets bifloder.
Kraftverket Petäjäskoski
Petäjäskoski, älvens största kraftstation, har en
fallhöjd på 20,5 ni, och dess årsenergi är ca
500 MkWh före och ca 700 MkWh efter
regleringen. Vattendragets nederbördsområde är vid
Petäjäskoski ca 48 000 km3 och
medelvatten-föringen i älven 500 m3/s. De förberedande
vägarbetena påbörjades våren 1953 och
kraftverksarbetena 1 V-2. år därefter. Kraftverket ligger ca
35 km söder om Rovaniemi i Petäjäskoski fors.
Här delar sig floden i två grenar. I den västra
sidogrenen har vattnet sökt sig fram endast
under flödvattenperioder. Denna gren utgjorde
det naturliga läget för kraftstationen och dess
tillopps- och utloppskanal. I den östra
flodfåran, som är den egentliga flodfåran, liar
reg-leringsdammen placerats, fig. 2. Den består av
sammanlagt sju ytutskov med hydrauliskt lyfta
segmentluckor och tre bottenutskov med plana
luckor. Alla utskov kan stängas med bågsättar,
fig. 3 och 4.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
Fig. 2. Nedströmssidan av regleringsdammen vid Petäjäskoski
kraftstation.
Fig. 3. Sektion au flodutskou vid Petäjäskoski
kraftstation.
Fig. 4. Bågsättar vid dammen i Petäjäskoski.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
