Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 21 - Utbyggnaden av Kemi älv, av Veikko Axelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även sugrörets tvådelade lucka lyftes med en
rörlig portalkran. Maskinstationen med sitt
monteringsplan och sina kontorsutrymmen har
uppdelats i fem monoliter, som sammanlagt
utgör en byggnadskub på 120 000 m3.
Bredvid kraftstationen ligger
flottningsrän-nan, som leder timret från tilloppskanalen till
utloppskanalen, fig. 8. Dess kapacitet är 15 000
stockar i timmen.
Den västra sidogrenen, där avloppskanalen
d(ragits fram, måste göras både djupare och
bredare. Schaktningsarbetena omfattade 2,5
milj. m3 jord och 1,8 milj m3 bergmassor.
Sålunda erhölls en kanal, vars bottenbredd är
32 m och vattendjupet i medeltal 16 m.
Petäjäskoski har helt slutna generatorer,
vardera på 55 MVA (cosiy = 0,9, 12,25 kV ± 6 %).
De yttre maskinerna har kopplats till sin egen
samlingsskena med egna
huvudtransformatorer, där spänningen höjes till 400 kV. Den
mellersta maskinen kan kopplas till någondera
samlingsskenan. Huvudtransformatorernas
tekniska värden 3 x 40/85/125 MVA, 125/241/504
kV. 400 kV-ställverket består av sex fack, av
vilka två är för huvudtransformatorerna, ett
för skenbrytaren, ett för mottagning av
effekten från de övriga kraftverken i Kemi älv, ett
för distributionen till södra Finland och ett i
reserv.
Så länge endast två aggregat har installerats,
behövs bara den ena samlingsskenan och den
ena huvudtransformatorn. Effekten överföres
till södra Finland med 200 kV spänning, och
först då bolaget har tre kraftverk färdiga vid
Kemi älv, höjes spänningen till 400 kV, fig. 10.
För det lokala nätet har kraftverket även ett
45 kV ställverk och för eget bruk ett annat på
20 kV, som matar de sex pumpstationerna, var
och en försedd med 2—3 pumpar, vilkas
motoreffekt är 60—250 kW.
Stationens elektriska anläggningar ligger i
byggnadens norra ände. Där ligger även 12 kV
ställverket, till vilket generatorerna har
kopplats med enkla U-profiler. Samlingsskenorna
har dragits till transformatorerna genom en
tunnel. Huvudtransformatorernas förlustvärme
utgör den huvudsakliga värmekällan för
maskinstationen. Huvudtransformatorerna har
dessutom vattenkylningsaggregat.
Kemi älvs låga stränder har fordrat speciella
skyddsåtgärder i samband med kraftverkets
uppförande. Västra stranden, som är tätare
bebyggd, har skyddats med invallningar, vilkas
sammanlagda längd är ca 15 km. Dessa byggdes
sommaren 1955—1956 med tyngdpunkten på
den senare perioden. För dräneringen har
uppförts sammanlagt sex pumpstationer, till vilkas
bassänger vattnet leds via torrläggningsdiken.
Av dessa har den största pumpstationen en
maximaleffekt av 4,23 m3/s och den minsta
1,67 m3/s. Den sammanlagda effekten har
experimentellt beräknats till 20,0 m3/s.
Själva invallningen ävensom jorddammarna,
vilka har byggts som fortsättning på
reglerings-dammen och kraftstationens betongdamm, har
utförts som vanliga packade zondammar, till
Fig. 5. Maskinsalen i Petäjäskoski.
Fig. 6. Sektion
av
maskinstationen i
Petäjäskoski.
I maskinstationen, fig. 5 och 6, där två
kaplanturbiner redan har körts i gång, har plats
reserverats för en tredje enhet, som inmonteras först
sedan vattendraget reglerats. Intagsluckorna,
tre per turbin, öppnas hydrauliskt, varvid de
nästan helt befinner sig under
uppströmsvattenytan. En åt gången kan de för målning eller
reparation lyftas upp ovanför brolocket med
hjälp av en transportabel portalkran, fig. 7.
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
