Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Har värmepumpen en framtid i Sverige? av Tore Brandin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Verklig värmefaktor <f; enstegs värmepump
med monoklordifluormetan (F-22).
peraturen på sjö- ocli flodvatten går däremot
vintertid ofta ned till i närheten av 0°C.
Sådant vatten lämpar sig därför mindre väl som
värmekälla.
En stor svensk industri liar en bergverkstad
med luftkonditioneringsanläggning. Sommartid
används anläggningen för kylning och vintertid
arbetar den tidvis som värmepump ocli tar
därvid värmet från en flod. Vid värmepumpsdrift
uttas maximalt ca 1 Mkcal/h vid -f 46°C
kondenseringstemperatur ocli + 2°C
förångningstemperatur. Arbetsmediet är ammoniak.
Avloppsvatten från större samhällen
Som värmekällor kan även nämnas
avloppsvattnet från större samhällen. Även under de
kallaste månaderna har exempelvis den del av
Stockholms avloppsvatten, som passerar
reningsverket vid Henriksdal, en temperatur av
ca -f- 11 °C. Den största delen av värmet i
avloppsvattnet härrör från
varmvattenförbrukningen i staden.
Fig. 5. Varaktighetskurva för värmebehovet i
Stockholm.
Omgivande luft
Den lättast tillgängliga värmekällan av alla är
luften. På grund av luftens låga specifika
värme erfordras emellertid stora kvantiteter för
att man skall få någon nämnvärd värmemängd.
För svenska förhållanden gäller dessutom, att
luftens temperatur är förhållandevis låg.
Av de i USA utförda värmepumparna
använder en stor del (ca 30 %) luften som
värmekälla (Tekn. T. 1953 s. 812). Värmefaktorn blir
i dessa fall sällan hög nog för att man av
driftkostnadsskäl skulle föredra värmepump
framför konventionell eldning.
Ett särskilt problem med luften som
värmekälla är frostbildningen på kylbatteriet.
Frosten måste vid långa köldperioder tid efter
annan avlägsnas, så att batteriet ej blir helt
igensatt. Inom kyltekniken har utarbetats effektiva
automatiska avfrostningssystein, som kan
anpassas för värmepumpanläggningar. Man
behöver ej räkna med att medelvärmefaktorn
under uppvärmningssäsongen försämras mer än
några procent på grund av den erforderliga
avrostningen.
Marken
En hel del försök har gjorts att utnyttja
markens värme. I regel erfordras långa rörslingor
och kostnaden för dessa inklusive nedgrävning
blir ganska stor. Bäst har man lyckats i mark
med hög fuktighet, varvid en stor del av
värmet erhållits genom frysning av fukten. Vid
utnyttjande av markvärmet fungerar marken i
huvudsak som ett värmemagasin, som laddas
upp på sommaren av solstrålningen och laddas
ur på vintern av värmepumpen. I de fall man
behöver kylning på sommaren, kan rörslingan
i marken tjäna som kondensor, varigenom extra
upplagring av värme erhålles. Det är ej troligt
att utnyttjning av markvärmet kan få någon
allmän tillämpning i Sverige.
Djurvärme
En metod att tillvarata värme från ladugårdar
("ko-värmepumpen") har utarbetats av Mårten
Blomqvist (Tekn. T. 1950 s. 731, 1956 s. 708).
I en vanlig ladugård tillåter man en
betydande friskluftventilation, som håller luftfuktighet
och temperatur vid lämpliga värden. Om man
ser till att ladugården är någorlunda tät och
isolerad, får man ett överskott av fukt och
värme, som kan kylas bort med värmepumpens
kylbatteri. Ko-värmepumpen ger en ganska hög
värmefaktor, då värmekällan, ladugårdsluften,
har förhållandevis hög temperatur, ungefär
+ 15°C, och förångningstemperaturen aldrig
behöver gå under 0°C. I Ugerup i Skåne finns
sedan 1948 en försöksanläggning, där värme tas
från en ladugård för värmning av ett
närbeläget bostadshus.
Kombinationen kylanläggning-värmepump
I samband med driften av normala
kylanläggningar för kylning av kyl- och fryslager,
framställning av is etc. kan det ibland löna sig att
förlägga kondenseringstemperaturen så att kyl-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
