Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Har värmepumpen en framtid i Sverige? av Tore Brandin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattnets värme kan utnyttjas (Tekn. T. 1945 s.
583). I dessa fall behöver man för
värmepumpens del ej räkna med förräntning av hela
an-läggnings- och driftkostnaden utan endast av
de merkostnader som betingas av systemets
anpassning till värmepumpdrift.
Bostadsuppvärmning
Även om tillverkning och konstruktion av
kylmaskiner gått avsevärt framåt under de senaste
årtiondena, är anskaffningskostnaden för en
värmepumpanläggning högre än för
motsvarande storlek på en normal värmepanna
inklusive automatisk oljeeldningsutrustning. Det är
av vikt, att värmepumpen ej väljes onödigt stor.
Vid dimensionering av en
värmepumpanläggning för bostadsuppvärmning får man ta
hänsyn till värmebehovets varaktighetskurva, fig. 5.
Om värmepumpen dimensioneras för t.ex. 60 %
av maximala belastningen, så kommer den i
alla fall att ta hand om ungefär 96 % av
års-värmebehovet. De fyra återstående procenten
kan täckas på annat sätt, t.ex. med direkt
elektriskt motståndsvärme.
Motståndsvärmet erhålles med värmefaktorn 1,
men anläggningskostnaden blir låg. Att
bestämma, hur stor del av det maximala effektbehovet
som lämpligen skall tas med värmepump, är ett
ekonomiskt optimumproblem, som kan lösas
med kännedom om belastningens
varaktighetskurva, värmepumpens värmefaktor under olika
driftförhållanden samt kostnaden för elenergi
och kostnaden för värmepump och el-element
som funktion av storleken.
Ett system med extra elvärmetillsats ger en
tråkig belastningskarakteristik för elenergin
med en kortvarig topp med stort effektuttag.
En metod att kapa toppen är att införa en
värmeackumulator i systemet. Uppladdningen av
värmeackumulatorn kan ske på flera sätt, t.ex.
med värmepumpen eller med direkt
motståndsvärme eller med kombinationen värmepump—
motståndsvärme. Dimensioneringen av en
sådan ackumulator är även ett ekonomiskt
opti-mumproblem. Ett utnyttjande av särskild
natttaxa för elenergi kan eventuellt genomföras
med hjälp av ackumulator.
Speciellt intressant är en ackumulator
anordnad så, att frysvärmet i vatten kan utnyttjas.
En sådan ackumulator får jämförelsevis små
dimensioner.
Vid bostadsuppvärmning med
varmvattensystem dimensioneras radiatorerna vanligen
för en maximal framledningstemperatur av
80—90°C och ett häremot svarande
temperaturfall av ca 20° C i radiatorerna. För ett
värmepumpsystem skulle så höga
framledningstem-peraturer bli oekonomiska utom i mycket
sällsynta fall. För en värmepump är värmning
enligt principen varma golv eller tak eller direkt
värmning med fläktcirkulerad luft lämpligare.
Vid dessa system kan man även för den
kallaste tiden dimensionera för 40—50°C
kondenseringstemperatur.
Om man kan ordna central friskluftsventila-
tion, finns det möjligheter att förbättra
värmepumpens värmefaktor. Den kalla ingående
friskluften kan förvärmas genom att den får
underkyla kondensatet från kondensorn. En
sådan underkylning kan förbättra processen
10—20 %, och förbättringen gör sig mest
gällande under den kallaste tiden, då
värmepumpen annars är minst effektiv. Utgående, varm,
förbrukad luft är ju en värmekälla med
jämförelsevis hög temperatur, och dennas värme
kan även tänkas återvinnas.
Under uppvärmningssäsongen varierar den
erforderliga kondenseringstemperaturen
mellan ett maximalt värde under den kallaste tiden
och ned till i närheten av rumstemperaturen
vid värmeperiodens början och slut. Om
värmekällans temperatur varierar, återspeglas
detta i förångningstemperaturen. Det normala
blir, att man får störst värmefaktor på höst och
vår, medan man ju för en vanlig värmepanna
just vid dessa tider har svårast att få god
verkningsgrad. Vid bedömningen av värmepumpens
ekonomi är medelvärmefaktorn under
uppvärmningsperioden av nytta. Den erhålles som
kvoten mellan den över tiden integrerade
värmeeffekten och den över tiden integrerade
elförbrukningen i samma mått.
Varmvattenberedning
Varmvatten för förbrukning i bostäder till disk,
tvätt och liknande bör ha en temperatur över
+ 60°C. Vid första påseende skulle man tro, att
den önskade höga temperaturen är ett hinder
för en ekonomisk värmning med värmepump.
Så är emellertid ej nödvändigtvis fallet. I regel
har det inkommande kalla vattnet, som skall
värmas, en ganska låg temperatur. Skall vattnet
värmas från t.ex. + 10°C till + 70°C, kan en
stor del av värmet tillföras vid lägre
temperatur än 70°C. I exemplet skulle den totala
värmemängden kunna uppdelas på t.ex. tre
kon-denseringstemperaturer, + 35° C, + 55° C och
+ 75° C. En anläggning för ett bostadsområde
utförd med tre stegs kompression, tre stegs
strypning och tre kondenseringstemperaturer
kan, om värmekällan är t.ex. avloppsvatten
eller varm, förbrukad ventilationsluft, ge en
värmefaktor av ca 4.
Om industritaxan kan utnyttjas för elenergin
till värmepumpen, blir varmvattenberedningen
gynnad genom den långa drifttiden, bela året,
och den jämförelsevis jämna belastningen.
Framtiden
Då vi slutligen kommer till frågan, om
värmepumpen har en framtid i Sverige, kan man
först konstatera, att det under senare år
förekommit en hel del fall, där utredning visat, att
ekonomin åtminstone på papperet skulle bli
gynnsam. Antalet projekt, som ej genomförts, är
stort i förhållande till utförda anläggningar.
Detta kan väl ha berott på knappheten på
kapital och kanske på en viss försiktighet, då
det gällt att ge sig in på ett i vårt land ganska
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
