Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Nya metoder - Aluminium-stålfogar genom varmpressning, av SHl - Tillverkning av svavelväte i stor skala, av SHl - Robot för provning av kablar i relästativ, av WS - Rullager i stenkross, av ty - Betning av titan, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Brottgräns för aluminium-stålfogar, erhållna
genom varmpressning 1 h; o vid 525°C, A vid
600° C.
Fig. 3. Brottgräns för aluminium-stålfogar, erhållna
genom varmpressning vid 1 8S0 k pl cm’ presstryck
nch 625°C.
t.ex. 1 880 kp/cm2 och 625°C når dess brottgräns ett
maximum vid 0,5 h hålltid (fig. 3).
Mikroskopisk undersökning har visat att ingen
legeringszon uppstår vid ca 500°C och 640—1 880
kp/cm2 tryck. En snabbt växande sådan zon bildas
emellertid vid höjning av trycket från 1 880 till
3 100 kp/cm2. En ökning av legeringszonen har
också iakttagits vid höjning av temperaturen från 500
till 600°C. Fogens hållfasthet avtar med
legeringszonens tillväxt (S Storchheim i Iron Age 5 dec.
1957 s. 136—138). SHl
Tillverkning av svavelväte i stor skala
Vid bearbetning av nickel-koboltmalm i Moa Bay på
Kuba skall man använda svavelväte för att fälla
nickel- och koboltsulfid, som sedan skall skeppas
till USA för vidarebearbetning. Man bygger därför
nu en fabrik, som skall ge 60 t/dygn flytande
svavelväte. Vid dettas framställning matas vätgas av
10 kp/cm2 tryck kontinuerligt in i en reaktor,
innehållande ett bad av smält svavel. Svavelväte bildas
vid 430—480°C, som upprätthålls genom det vid
reaktionen frigjorda värmet (Chemical Engineering
24 mars 1958 s. 62). SHl
Robot för provning av kablar i relästativ
I ett relästativ i en modern automatisk
telefonstation är reläerna förbundna med tusentals trådar
samlade till kablar. Varje tråd ligger mellan sina
speciella lödpunkter. Vid manuell kontroll av dylika
kablar är det komplicerat och tidsödande för
kontrollanten att se till att varje tråd ligger som den
skall, att den inte ligger i kontakt med någon annan
eller att den inte är bruten.
Med en svenskkonstruerad robot har
provningstiden kunnat minskas mycket betydligt. Roboten
består av ett programverk med avläsningsapparat.
Programverket innehåller bl.a. en hålremsa med det
program efter vilket stativet skall provas.
Avläs-ningsapparaten i sin tur ger med hjälp av
hålremsan impulser till en reläutrustning som kopplar in
trådarna till respektive mätdon. Mätningarna
omfattar helhetsmätning, dvs. kontroll av att tråden
ligger mellan avsedda lödpunkter och att trådarna är
hela och ordentligt inlödda, samt mätning av
isolationen mot övriga trådar och mot jord.
Till roboten är ansluten en Centralograph (en
automatisk maskinkontrollapparat) som omedelbart
registrerar eventuella fel; genom kodsiffrorna har
man möjlighet att gå direkt på felet och snabbt
rätta till det.
Att prova ett stativ på 4 000 lödpunkter tar ca
15 min. Denna tid omfattar då in- och urkoppling,
helhetsmätning, avledningsprov och registrering av
eventuella fel i förbindningen. Robotens
kontrollkapacitet är 24 000 lödpunkter; den kan sålunda i
samma uppsättning kontrollera t.ex. tre stativ som
vart och ett innehåller 8 000 lödpunkter (Ericsson
Review 1958 s. 74). WS
Rullager i stenkross
En fransk käftkross Dragon av typ Blake anges
vara den största i världen som utrustats med
rullningslager. Såväl ramlager som excenterlager består
av sfäriska rullager. Intagsöppningen är 2,50 X 1,60
m, varvtalet 120 r/m, motoreffekten 320 hk och
totalvikten 250 t. Krossen kan sluka stenblock
vägande upp till 10 t (Kullagertidningen 1958 h. 1
s. 5). ty
Betning av titan
Man brukar beta titan i en blandning av
salpetersyra och fluorvätesyra. Denna metod har dock vissa
nackdelar. Sålunda uppstår betydande punktangrepp
på metallytan och titanet väteförsprödas (Tekn. T.
1955 s. 423). Enligt uppgift kan man emellertid
uppnå avsevärt bättre resultat genom att använda
en tvåbadsmetod.
Härvid doppas metallen först 5 min i en varm
lösning av kalciumfluorid i svavelsyra. Glödskalet
övergår härvid till e» grå hinna som löser sig vid 2 min
doppning i en varm lösning, lämpligen
innehållande 10 °/o HNOa och 2 °/o HF. Slutligen sköljs
arbetsstycket i vatten och blåses torrt. På detta sätt lär
man erhålla en jämn och blank metallyta utan
väte-försprödning. Materialförlusten blir ca 4 [i i
svavel-syra-kalciumfluoridbadet och ca 15 ja i
salpetersyra-fluorvätesyrabadet (W B Stephenson Jr i Metal
Progress mars 1958 s. 87—89). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
