Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Har värmepumpen en framtid i Sverige? av Tore Brandin - Parkinsons lag gäller ej för Vattenfall - Calder Halls tredje reaktor - Indiens tredje atomreaktor - Nya metoder - Lättare acetylentuber, av SHl - Aluminium-stålfogar genom varmpressning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oprövat område. Många, kanske de flesta
värmepumpsprojekten har emellertid vid
utredningstillfället ej kunnat konkurrera med
konventionella uppvärmningsmetoder.
Det är min övertygelse, att tiden arbetar för
värmepumpen. Den allmänna utbyggnaden av
kylindustrin och dess tillämpningar har och
kommer att ha en gynnsam inverkan på
anläggningspriset, även sett i jämförelse med en
konventionell värmeanläggning. Priset på
elkraft för detaljförbrukning, omräknat till
samma prisnivå, synes i Sverige ha sjunkit, ända
sedan man började med stordistribution. Det
är troligt, att denna tendens kommer att
fortsätta på grund av allt större elförbrukning och
bättre utnyttjande av distributionsapparaten.
Ur värmepumpssynpunkt skall naturligtvis
elpriset jämföras med kostnaden för
konkurrerande bränslen. Det synes mig ganska säkert,
att värmepumpen även ur denna synpunkt
kommer att gynnas. En i framtiden förväntad
knapphet på fossila bränslen kommer att verka
höjande på dessas pris. De stora värmemängder,
som kommer att produceras i framtidens
atomkraftverk och atomvärmeverk, kan knappast
komma att distribueras annat än inom
begränsade områden, jämförbara med dem för våra
nuvarande värmeverk.
En mer allmän användning av värmepumpar
i Sverige skulle väsentligt påverka bostädernas
utförande. Yid värmepumpsanläggningar
kommer man ifrån skorsten, eldningsarbete, rök,
bränsleförråd, transport av bränsle och aska
samt risk för skorstenseld och kolosförgiftning.
Ur nationalekonomisk synpunkt kan noteras
besparing av importerat bränsle. Kylindustrin,
som nu särskilt på servicesidan har högsäsong
den varma årstiden, skulle troligen få en viss
säsongutjämning.
Enstaka specialutföranden blir dyra i
anläggningskostnad och fordrar därför hög
värmefaktor och lång drifttid per år för att bli
ekonomiska. För att utveckla enhetliga och
praktiska värmepumpar och dessas tillämpning på
byggnadsuppvärmning och
varmvattenberedning tror jag, att det skulle vara fördelaktigt,
om man kunde åstadkomma ett ökat samarbete
mellan kyltekniken värme- och
ventilations-tekniker samt representanter för
byggnadstekniken.
Parkinsons lag gäller ej för Vattenfall har
klarlagts av L E Lingstrand. Tillväxten av antalet
tjänstemän, som enligt P skulle vara 5,17—6,56 °/o
per år, är i Vattenfallsstyrelsen i stället 10,5 %>. Ar
1975 beräknas nyrekryteringsbehovet vara 3 000
tjänstemän per år.
Calder Halls tredje reaktor gjordes kritisk den
12 mars 1958 och väntades vara i full drift i maj.
Den andra reaktorn var i drift i februari 1958.
Indiens tredje atomreaktor väntas komma i drift
under 1958—1959. Den kallas Zerlina och skall
användas för forskning.
nya metoder
Lättare acetylentuber
I USA har man börjat använda en ny
kalciumsilikat-fyllning i acetylentuber. Den har 92 fl/o porositet
och är avsevärt lättare än tidigare använda
fyllningar. En tub innehållande 75 m3 acetylen väger nu
24,9 kg mindre än förut. Den nva fyllningen lär
också ha större hållfasthet än de tidigare använda
och sägs ha större varaktighet än stålcylindern.
Vidare medger den snabbare laddning och urladdning
av tuberna. Den formas inuti tuben varvid denna
fullständigt utfylls av en massa med praktiskt taget
jämn porositet (enl. Union Carbide International
Co.). SHl
Aluminium-stålfogar genom varmpressning
Vid bindning av aluminium vid andra metaller
genom varmpressning beror fogens hållfasthet i hög
grad på tryck och temperatur. Vid rätt avpassning
av dessa betingelser kan man erhålla fogar vilkas
hållfasthet närmar sig aluminiums utan bildning av
en metallförening i fogen. Man har nu studerat
förhållandena för aluminium och mjukt stål, vilka
pressats samman vid förhöjd temperatur i vakuum.
Vid 1 880 kp/cnr tryck och 1 h hålltid stiger fogens
brottgräns först med temperaturen till ett maximum
vid ca 500°C, faller till ett minimum och stiger
sedan åter till ett maximum vid ca 610°C (fig. 1).
Vid 525°C och 1 h hålltid erhålls högsta brottgräns
vid 1 880 kp/cm2, medan ett betydligt lägre
maximum erhålls vid ca 1 250 kp/cm2 och 600°C (fig. 2).
Hålltiden inverkar också på fogens hållfasthet; vid
Fig. 1. Brottgräns hos fogar mellan aluminium och
stål, erhållna genom varmpressning i 1 h vid 1 880
kp/cm2 tryck.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()S7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
