Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Pannfläktars verkningsgrad och regleringsekonomi, av Per-Olof Alfredsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5.
Effektbehov vid
reglering av
centri-fugalfläktar; A
ideell kurva, B
konventionella
ledskenor och [-en-hastighetsmotor,-]
{+en-hastighets-
motor,+} C
konventionella led-skenor och
två-hastighetsmotor,
D hydraulisk
koppling och [-en-hastighetsmotor-]
{+en-hastighets-
motor+} eller
direktkopplad
släpringad mo
tor, E trefas [-kommutatormotor.-]
{+kommutator-
motor.+}
trycksökningen i fläkthjulet huvudsakligen i
form av en ökning i statiskt tryck.
Flödesregleringen kan ske med under drift vridbara
löpskovlar eller med framförställda vridbara
ledskenor. Självrensningsgraden är god.
För en fläkt reglerad med under drift
vridbara löpskovlar kan verkningsgraden inom
arbetsområdet bli över 91 %, fig. 4.
Genom att införa begreppet
stegverkningsgrad, dvs. genom att räkna bort inlopps- ocli
diffusorförlusterna, kan man nå än högre
värden, vilka dock intresserar fläktteknikern mer
än kunden. Endast effektbehovet vid sällande
Fig. 6.
Ledskenornas inverkan
på effektbehovet
vid reglering av [-centrifugalfläk-tar;-]
{+centrifugalfläk-
tar;+} A ideell
kurva, B
konventionella ledskenor, C
spe-cialledskenor
enligt fig. 7 t.h.
arbetsdata intresserar kunden och detta beror
självfallet av fläktaggregatets
totalverkningsgrad med samtliga förluster inräknade.
Regleringsekonomi
Regleringsekonomin vid olika
regleringsmetoder brukar vanligen åskådliggöras i ett
diagram, där effektbehovet i förhållande till det.
ideella effektbehovet vid full last ("relativ
effekt") uppritas som funktion av gasmängden
i förhållande till gasmängden vid full last
("relativt gasflöde"). Det ideella effektbehovet
(W) erhålles som produkten av flödet (m3/s)
och tryckstegringen (N/nr). För det ideella
förloppet får man exempelvis, när gasmängden
minskar till hälften, att det för gastransporten
erforderliga trycket minskar till en fjärdedel
och effekten därmed till en åttondel. Den
ideella kurvan utgörs med andra ord av en
ku-bisk parabel (fig. 5, kurva A).
På grund av fläkt-, motor- och
regleringsförlusterna kommer det verkliga effektbehovet att
ligga högre än det ideella — skillnaden
mellan kurvorna motsvarar därmed de totala
förlusterna vid reglering, alltså summan av fläkt-,
reglerings- och motorförluster. Kurvorna B, C,
D och E (fig. 5), vilka representerar fyra olika
metoder för flödesreglering, anger sålunda den
för respektive metod erforderliga
bruttoeffekten i förhållande till nettoeffekten vid full last.
Centrifug alf läkt ar
Den vanligaste metoden att reglera flödet vid
större pannfläktar av centrifugaltyp är med
kortslutna tvåhastighetsmotorer, t.ex. med
varvtalen 1 000/750 r/m synkront (eller två
separata motorer med skilda varvtal) i
kombination med vridbara ledskenor i
fläktinlop-pet. Anledningen härtill är bl.a. att
utrustningen är robust och driftsäker, betingar ett lågt
pris och ger en relativt god regleringsekonomi,
fig. 5.
Regleringsförlusterna beror till stor del på
ledskenekransens konstruktion, fig. 7. Den
speciella konstruktionen, fig. 7 t.h., ger mycket
små regleringsförluster. Merkostnaden för
denna mer komplicerade ledskenekonstruktion
berättigas mer än väl av den bättre
regleringsekonomin, vilket som väntat blir speciellt
markant vid stora fläktenheter. Skillnaden i
regleringsförluster vid de två
konstruktionsprinciperna är betydande, fig. 6.
Axialfläktar
För axialfläktarna, fig. 8, finner man att
hög-reaktionsfläkten med under drift vridbara
löpskovlar ger en nära ideell
regleringskarakteristik inom det normala regleringsområdet, att
reglering med framförställda ledskenor ger
något sämre regleringsekonomi samt att vid
liktrvcksfläkten — där endast
ledskeneregle-ring kan komma i fråga — förlusterna är av
samma storleksordning som vid
centrifugal-fläktar med lågförlustledskenor (fig. 6,kurva C).
Man kan således fastslå att axialfläktar av
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()S7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
