Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Pannfläktars verkningsgrad och regleringsekonomi, av Per-Olof Alfredsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högreaktionstyp möjliggör en väsentligt högre
regleringsverkningsgrad i kombination med
kortslutna motorer, än vad som kan uppnås
vid någon annan fläkttyp.
Årlig förlust
vid olika regleringsmetoder
För att i ett speciellt fall kunna bestämma den
årliga förlusten för olika fläkt- och
regleringsutrustningar krävs att förlusterna summeras
över hela belastningsområdet med hänsyn till
varaktigheten hos varje belastningsintervall.
Belastningsfördelningen under året antas i
detta fall kunna representeras av en
kontinuerlig fördelningsfunktion T över den årliga
drifttiden. Deriverar man denna funktion får man
en frekvensfunktion, fig. 9, som alltså är
fördelningsfunktionens derivata. Ytan under
frekvenskurvan representerar totala antalet
drifttimmar, t.ex. 8 000 h/år. Tiden för ett visst
litet belastningsintervall Ax erhålles genom
multiplikation av Ax med medelvärdet av
dT/dx inom intervallet.
Med utgångspunkt från belastningens
varaktighet enligt frekvenskurvan och
motsvarande förluster — fläkt-, motor- och
regleringsförluster — kan frekvensfunktionen dPf/dx
uppritas, där Pf betecknar
fördelningsfunktionen och uttrycker den totala förlusten i
kWh/år och nyttig kW vid full last, fig. 10.
Ytan under respektive frekvenskurva
representerar givetvis den totala förlusten i kWh per
år och nyttig kW vid full last — dvs. per kW
ideell effekt, vilken kan beräknas enligt det
föregående. Förlusten inom ett visst litet
belastningsintervall Ax erhålles genom
multiplikation av Ax med medelvärdet av d Pf/dx inom
intervallet.
Frekvenskurvor har beräknats för förlusterna
i tre skilda fall, fig. 10, och av de beräknade
integralvärdena framgår att den totala
årsför-lusten för en axialfläkt av högreaktionstyp
med under drift vridbara löpskovlar blott är
ca 60 % av förlusten vid centrifugalfläktar
med lågförlustledskenor vid den antagna
be-lastningsfördelningen. Den stora skillnaden
har huvudsakligen sin orsak i de
utomordentligt små regleringsförlusterna vid axialfläkten,
men även den högre toppverkningsgraden hos
denna bidrar.
Val av pannfläktar
Förutom toppverkningsgraden och
regleringsekonomin är det självfallet ytterligare ett stort
antal faktorer, som måste beaktas vid val av
fläktar till pannanläggningar. De aktuella
omständigheterna kan till och med ofta utesluta
användningen av en viss fläkttyp eller
regleringsutrustning.
Sålunda kan axialfläktar med under drift
vridbara löpskovlar ännu ej användas i
samband med temperaturer över 300°C. Det
maximaltryck denna fläkttyp kan prestera ligger
vidare av hållfasthetstekniska skäl väsentligt
under det tryck, som kan uppnås med fläktar
Fig. 7. Ledskenor för centrifugalfläktar, t.v. av konventionell typ (små
och medelstora fläktar), t.h. av specialtyp för högsta regleringsekonomi
(stora fläktar).
av centrifugaltyp — förutsättes oförändrad
toppverkningsgrad ligger maximitrycket för
närvarande vid ca 500 mm vattenpelare vid
gasens täthet 1,2 kg/m3.
Vid hög stoftkoncentration i rökgasen utsät-
Fig. 8. Effektbehov vid reglering av axialfläktar; A
ideell kurva, B högreaktionstyp med under drift
vridbara löpskovlar, C högreaktionstyp med
vrid-bara ledskenor i fläktinloppet, D liktryckstyp med
vridbara ledskenor i fläktinloppet.
Fig. 9. Belastningsdiagram, frekvenskurva.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
