Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 26 - Pannfläktars verkningsgrad och regleringsekonomi, av Per-Olof Alfredsson - Stereofoniskt ljud på grammofonskivor - Kadmium i band och folie - Mätare för råolja - Företagstidskrifter — historik och bibliografi, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 10. Förlustdiagram (fläktförluster,
reglerings-förluster och motorförluster); A centrifugalfläkt
med konventionella ledskenor och
två-hastighetsmotor, total årlig förlust 1 700 kWh/kW, B
centrifugalfläkt med ledskenor med högsta
regleringsverkningsgrad och två-hastighetsmotor, total årlig
förlust 1 280 kWh/kW, C axialfläkt med under drift
vridbara löpskovlar, total årlig förlust 800 kWh/kW.
tes löpskovlarna på en axialfläkt med dennas
relativt höga periferihastighet för kraftig
erosion — en centrifugalfläkt utrustad med
utbytbara slitskenor i hjulet är i detta fall den
mest ekonomiska lösningen.
Förutom de nämnda måste man ta hänsyn till
ytterligare en hel del faktorer, såsom
förloppen av tryck- och effektkurvorna, stabilitet vid
eventuell parallelldrift, inbyggnad och
uppställning med hänsyn till tillgängligt utrymme,
möjlighet till fjärrkontroll eller automatik samt
fläktljudets intensitet och frekvens.
Det bör slutligen påpekas att det är
väsentligt att fläktanläggningen i övrigt — trummor,
anslutningsövergångar, rörböjar etc. — utföres
på ett aerodynamiskt riktigt sätt, så att
strömningsförlusterna blir de minsta möjliga. Det
har förekommit att man endast genom att
ändra fläktens anslutningar och förse
befintliga rörböjar med ledskenor kunnat nå en
effektbesparing, som motsvarat en
verkningsgradshöjning på över 10 % på
fläktverknings-graden. Det är således viktigt att samarbetet
mellan kunden och fläktteknikern påbörjas på
så tidigt stadium som möjligt, så att
anläggningen från början utföres på ett
strömnings-tekniskt gynnsamt sätt.
Stereofoniskt ljud på grammofonskivor— vilka
även kan spelas på vanligt sätt — erhålles i ett
amerikanskt system genom ett ljudspår med lateral
gravering för summa-signalen och vertikal gravering
för skillnads-signalen.
Kadmium i band och folie kan nu erhållas i USA.
Band tillverkas i bredder på 100—150 mm, folien i
ned till 12,5 fi tjocklek.
Mätare för råolja kan nu göras för 1 600 m3/h
mot tidigare 450 m3/h vid 0,1 °/o mätnoggrannhet.
Företagstidskrifter — historik och bibliografi.
Att historiskt behandla den nu stora och viktiga
gruppen företagstidskrifter är svårt, beroende
delvis på att materialet är mycket svåråtkomligt.
Särskilt gäller detta personaltidningarna, som ju är helt
privata publikationer, dessutom ofta inte utförda i
boktryck utan duplicerade, varför exemplar saknas
i nationalbiblioteken. Som regel upptas
företagstidskrifterna inte heller i de nationella
bibliografierna.
De tidigaste företagstidskrifterna torde ha utgivits
i Amerika (jfr Tekn. T. 1953 s. 450). Enligt
tidskriften Printers’ Ink skulle Lowell Cottøn Mills
i Lowell, Mass., redan 1840 ha utgivit en tidning för
sin personal; den utkommer dock inte längre. Den
äldsta ännu utkommande amerikanska
företagstidskriften Locomotive, utgiven av Hartford Steam
Boilers Inspection and Insurance Co i Hartford,
Conn., går tillbaka ända till 1867. Detta är
emellertid ett rent undantag. Först i början av 1900-talet
kan man säga att företagstidskrifterna börjar. En
av de äldsta är den ännu utkommande General
Electric Beview, som började utges 1903.
Från ungefär samma tid daterar sig de äldsta tyska
företagstidningarna: AEG-Mitteilungen 1909, Von
Werk zu Werk, utgiven av IG-Farben 1909,
Draeger-Hefte 1912. Först efter första världskriget blir dessa
vanligare. Bedan 1919 börjar Kopper-Mitteilungen,
Zeiss-Werkzeitung, Osram-Nachrichten,
Siemens-Mitteilungen etc. Efter andra världskriget kommer
så den stora floden.
I Sverige är Aseas Tidning den äldsta verkliga
företagstidningen. Den började utges redan 1909, alltså
samma år som AEG-Mitteilungen. Här bortses från
de periodiska publikationer, som
försäkringsbolagen utger för sina ackvisitörer och fältarbetare; de
börjar nämligen redan alldeles i början av
århundradet (Thule 1903, Valand 1904, Skandia 1906 etc.).
Under mellankrigstiden började en hel del
kundtidningar att utges: AGA-Journal 1918,
Kullagertidningen 1926, Texaco-revyn 1926 etc.
Personaltidningarna däremot kommer först under och framför
allt efter kriget. Endast några få utgavs tidigare;
t.ex. Bullan (tidigare: Kompanirullan) från NK 1927
och Vi Aseater 1938. Som en kuriositet kan
dessutom nämnas, att Metallfabriks AB C G Sporrong
1917—1920 utgav en personaltidning Knappen.
Intresset för personaltidningarna är för
närvarande mycket stort. I tolv europeiska länder finns
specialföreningar för personaltidningsredaktörer, i
Sverige Personaltidningarnas Bedaktörsklubb (PBK),
sammanslutna till Federation of European Industrial
Editors’ Associations.
De viktigaste specialförteckningarna över
företags-tidningar är den amerikanska "Directory of house
organs", utgiven av Printers’ Ink 1944 (nya
upplagor 1947 och 1950) samt den tyska "Handbuch der
Hausmitteilungen, Werk- und Kundenzeitschriften",
utgiven av Ernst Schmid 1933 (nya upplagor 1938,
1953 och 1957). Bägge dessa upptar alla slag av
företagstidskrifter.
Dessutom har den nämnda federationen 1954
utgivit en samförteckning över personaltidningarna i
de till federationen anslutna länderna: "Bépertoire
de la presse d’entreprise européenne". Viktigare
kundtidskrifter finns upptagna i allmänna
tidskriftsförteckningar.
För Sverige har Tekniska Litteratursällskapet
nyligen utgivit "Förteckning över i Sverige utgivna
löpande företagstidskrifter 1957", anmäld i Tekn. T.
1958 s. 639 (Carl Björkbom i "Förteckning över i
Sverige utgivna löpande företagstidskrifter 1957",
Stockholm 1958). WS
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()S7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
