- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
719

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Andras erfarenheter - Alfa-urans krypning under neutronbestrålning, av Karl-Johan Blom - Böcker - Kemisk skyddshandbok, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1. Krypkurvor, erhållna vid försök i en reaktor
och utanför den; 4,2 kp/mm* tryckspänning, 450°C
temperatur.

försök vid 475°G, varvid värdefulla erfarenheter
erhölls, gjordes huvudförsöket vid 450°C och 4.2
kp/mm2 tryckspänning. Försöksmaterialet togs från
en på vanligt sätt gjuten stång av
magnesiumredu-cerat naturligt uran. Provet var
upplösningsbehand-Iat vid 750°C, /?-kylt (varvid ,/?-fasen underkyles)
och oc-glödgat vid 550°C. Därigenom erhålles en
ganska finkornig <x-fas. Kornstorleken efter
värmebehandling var jämn och uppgick till ca 0.15 mm.

Sedan provstaven spänts in och belastats i
försöksanordningen gjordes först ett krypförsök
utanför reaktorn vid 450 C. Efter 300 h avbröts detta
försök. Provstaven hade under denna tid krupit

2.5 °/o, och kryphastigheten under andra skedet var

6.6 X 10~5 »/o per timme. Under det första skedet
som varade ca 150 h uppgick krvpningen till 1,4 °/o.

Provningsanordningen insattes därefter i reaktorn
och temperaturen höjdes till 450°C.
Neutronstrålningen i reaktorn var emellertid instabil varför
provstavstemperaturen efter ca 110 h sänktes till
reaktorns temperatur (60°C) och hölls där 36 h.
Därefter blev förhållandena i reaktorn konstanta
varför provstavens temperatur höjdes till 450°C och
krypningen mättes under de 55 h
neutronstrålningen var konstant.

Därefter följde 90 h innan förhållandena ånyo blev
stabila. Härvid hölls provstaven vid 60°C under de
första 26 h. därefter höjdes av misstag temperaturen
till 450°C två gånger under 4 h. Den hölls sedan
vid denna temperatur och efter 60 h blev
neutronstrålningen konstant varför krypningen kunde
mätas under ytterligare 160 h. Därefter avbröts
försöket och provningsanordningen togs ur reaktorn.

Den sammanlagda avlästa krypningen under
försöken i reaktorn uppgick till 2 °/o varav 0,7 °/o
under de första 55 h och 1,3 °/o under de senare
160 h. Tillsammans med tidigare 2,5 °/o krypning
utanför reaktorn var alltså hela den avlästa
krypningen 4.5 °/o. Sedan provstaven tagits ut ur
försöksanordningen bestämdes dess totala deformation
till 8,8 %, dvs. 4.3 0/o krypning måste ha ägt rum
under de instabila 170 h vid 450°C då krypningen
ej mättes. Genom röntgengenomlysning av
försöksanordningen innan provstaven togs ut ur den kunde
kostateras att någon nämndvärd lokal
krypdeformation ej hade ägt rum under försöken.

Det finns ingen signifikant skillnad mellan
krypningen utanför reaktorn och krypningen i den
(fig. 1), dvs. neutronstrålningen har ej påverkat
kryphastigheten under andra skedet vid den aktuella
provningstemperaturen 450°C. Det är vidare
uppenbart att när temperaturen ånyo höjes efter en
temperatursänkning ned till något över
rumstemperatur, sker på nytt en kraftig initialkrypning. Denna

uppgick vid de aktuella provningsförhållandena till
ca 2 »/o under de första 100 h mot 0,7 %> under
samma tid vid konstant kryphastighet.

Orsaken till den kraftiga sekundära
initialkryp-ningen har ej med säkerhet kunnat fastställas, den
kan vara en följd av neutronstrålningen eller av
den termiska cykeln eller av bådadera. Emellertid
är det uppenbart att dylika termiska variationer i
en reaktor måste undvikas enär kryphastigheten
omedelbart efter en dylik är flera gånger större än
den normala (Journal of Institute of Metals nov.
1957 s. 122—128). Karl-Johan Blom

böcker

Kemisk skyddshandbok, utgiven av Svenska
Arbetsgivareföreningens Allmänna Grupp.
Stockholm 1958. A lim. del 200 s. + 15 skyddsblad
90 s., ill. 25 kr. + 1.50 kr. per skyddsblad.
Handboken har utarbetats av en kommitté med
SAF:s medicinske expert Forssman som ordförande
och i samråd med vissa statliga myndigheter, såsom
Arbetsskyddsstyrelsen, Statens Institut för
Folkhälsan och Sprängämnesinspektionen, enskilda
organisationer samt främst tillverkarna av de
behandlade ämnena.

Boken, som är utförd i lösbladssystem, består nu
av en allmän del och 15 skyddsblad; flera
skyddsblad är under utarbetande.

I den allmänna delen behandlas riskerna för
personskador, i form av t.ex. förgiftning, eksem och
strålningsskador, brand och explosion. Därefter
följer en beskrivning av lämpliga skyddsåtgärder,
såsom brandmurar och branddörrar, ventilation, skydd
vid maskiner m.m. och brandmaterial; i bilagor
finns anvisningar för skydd vid tömning av
tankvagnar med tryckluft, hantering av syrafat och
arbeten i behållare och andra slutna rum. Vidare
behandlas personalens skydd genom fabrikens
skyddsorganisation, läkarkontroll, personlig hygien,
lämpliga arbetskläder m.m. och personlig
skyddsutrustning. I ett avsnitt ges anvisningar för första hjälpen
vid olycksfall.

Den allmänna delen innehåller också anvisningar
för märkning, föreskrifter och normer, en
förteckning över myndigheter och organisationer,
litteraturförteckning och register.

I de nu tillgängliga skyddsbladen (vart och ett på
5—9 s.) behandlas saltsyra, bensen,
natriumhydr-oxid, svaveldioxid, kaliumhydroxid, ammoniak,
eta-nol. salpetersyra, formalin, toluen, xylen, svavelsyra,
klor, bensen, trikloretylen. Varje blad inleds med
ämnets namn på svenska, latin, engelska, franska
och tyska, dess egenskaper och leveranssätt.
Därefter följer föreskrifter och normer för dess
hantering, skaderisker och "särskilt att tänka på". I
varje blads slut finns några tomma sidor för
anteckningar.

Skyddshandboken är främst avsedd för personal
vid fabriker där kemikalier tillverkas eller används
i produktionen. Den bör vara värdefull för
driftledning. laboratoriepersonal, arbetsledare, skvdds-

145 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free