Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Nya metoder - Torkning av levande material, av SHl - Andras erfarenheter - Avlägsnande av oxidskikt på stål, av SHl - Vägraset vid Fittja, av G Lbg - Alfa-urans krypning under neutronbestrålning, av Karl-Johan Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får gå i avloppet. När ångans temperatur nått
lösningsmedlets kokpunkt avslutas destillationen. Den
återstående suspensionen av biologiskt material i
lösningsmedel filtreras. Filterkakan torkas med
varm luft. Det frånfiltrerade butvlacetatet används
på nytt.
De båda processerna kostar ungefär lika mycket.
Vid extraktionen förbrukas mera lösningsmedel,
men detta kompenseras av varmluftsåtgången vid
torkningen efter destillationen. Tål det biologiska
materialet Freon eller något annat lågkokande
lösningsmedel lämpligt för azeotrop destillation, blir
denna process dock billigare än extraktion.
Apparatutrustningen är mycket likartad för de båda
processerna.
De beskrivna halvstora anläggningarna ger lika
stor mängd produkt per tidsenhet. Vid azeotrop
destillation är satserna mindre än vid extraktion
därför att torkanläggningen är relativt liten. Den
azeotropa processens avverkning kan lätt ökas
genom förstoring av torken. Båda processerna kan
göras kontinuerliga utan alltför stor svårighet. Vid
azeotrop destillation kan omröringen i blåsan och
tillflödet regleras så att det fasta materialet avsätter
sig på bottnen och kan dras av kontinuerligt. Flera
kontinuerliga eller halvkontinuerliga
extraktionspro-eesser är tänkbara (R B Freeman in.fi. i Chemical
Engineering Progress dec. 1957 s. 590—592). SHl
andras erfarenheter
Avlägsnande av oxidskikt][på~stål
Om stål skall beläggas med en annan metall, t.ex.
genom elektrolytisk utfällning, måste man först
avlägsna det oxidskikt som kan ha bildats på
arbetsstyckets yta under dess bearbetning. Härvid kan
man använda syrabetning, men härvid angrips
också metallen under oxidskiktet, och ytan oxideras
snabbt igen vid kontakt med luften. Detta gäller
särskilt vid betning med saltsyra.
Enligt uppgift kan man emellertid undvika
åter-oxidering av stålet, om man använder saltsyra,
innehållande minst 100 g/1 ammoniumklorid. Detta bad
arbetar för långsamt vid rumstemperatur och skall
därför användas vid minst 50° C. Badet verkar
snabbt, om det hålls nära kokpunkten, dvs. vid ca
80°C (Engineers’ Digest april 1958 s. 133). SHl
Vägraset vid Fittja
Motorvägen Stockholm—Södertälje har kommit ett
stycke närmare sin fullbordan, då Fittjaleden, 4 km,
nyligen öppnats för trafik. Vägen har två 7 m
körbanor med en 3—8 m bred skiljeremsa och 2,5 m
vägrenar. Bron över Fittjasundet är utförd som en
kontinuerlig betongplatta med tre spann 11,0 + 13,5
+ 11.0 m. Västra landfästet och pelaren har
grundlagts på pålar, östra landfästet och pelaren på
plattor. Grunden består av sand- och lerlager.
Vid formrivningen satte sig östra pelaren 15—21
cm och broplaneplattan sprack. Orsaken anses vara
att grunden visat sig utgöras av en gammal,
otillräckligt komprimerad fyllning.
Fia. 1. Sekti ön av vägbanken på rasplatsen före
första raset. Under det sandlager till vilket
mudd-ringen nedförts syns ett lerlager, vars förekomst
icke framgått vid den geotekniska undersökningen.
Den streckade linjen visar ytan av det
bortmudd-rade lerlagret.
Fig. 2. Situationen efter första raset; på grund av
belastningen från vägbanken pressades sandlagret
ned i underliggande lerlager varigenom raset
uppkom.
Fig. 3. Efter det första raset fortsattes utfyllnaden
av banken. På grund av denna ytterligare belastning
skedde ett nytt ras. Genom utläggningen av
tryck-banken beräknas ytterligare sättningar motverkas.
Den 20 m höga, västra tillfartsbanken utlades på
fast botten av sand och mo. Denna botten lutar åt
ena sidan, där den var övertäckt med 6 m dy och
lera, som bortniuddrades. Vattendjupet var 13 m.
Under fyllnadsarbetet inträffade två släntras, vilka
synes ha berott på att det under sandbottnen fanns
ytterligare ett lerlager, 4—6 m tjockt, fig. 1—3.
Vägbanken återställdes, sedan man utlagt en tryckbank
på rassidan och trafiken släpptes in när man genom
en tids överbelastning konstaterat, att vägen fått
tillräcklig bärighet (A Bjerkin<; i "Vårt Verk" 1958
h. 2 s. 4). G Lbg
Alfa-urans krypning under neutronbestrålning
Inverkan av neutronbestrålning på a-urans
krypegenskaper är av stort intresse för såväl
reaktorkon-struktören som vid studium av metallers fysik.
Kryp-ningsförsök med denna metall har därför utförts i
Windscale-reaktorer i norra England.
För att förenkla försöksanordningarna har man
utfört krypförsöken under tryckspänning i stället
för som normalt under dragspänning. Efter ett för-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
