Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 29 - Pumpekonomi, av Magnus Oledal och Sixten Englesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pumpekonomi
Professor Magnus Oledal och överingenjör Sixten Englesson, Stockholm
Kan några åtgärder vidtas för att spara energi
vid de pumpanläggningar, som nu är i drift,
och vilka utvägar finns för att göra kommande
anläggningar mer ekonomiska? Problemet är
aktuellt. Det kan tänkas, att inom en snar
framtid varje kilowatt, som skall nyinstalleras i ett
företag, måste förvärvas genom en kapital-
Sammandrag av "Samtal kring pumpen" vid Svenska
Teknologföreningens årsmöte den 23 april 1958.
Fig. i. Exempel på strypreglering, upptill endast
systemförluster, nedtill övervägande statisk
uppfordringshöjd; H tryckhöjd, Q volymström, T]
verkningsgrad, hf förluster.
621.65.003.1
insats för finansiering av kraftleverantörens
anläggningar. I kalkylerna tillkommer härmed
en post, som höjer kostnaderna för all
elkraft-krävande verksamhet. Det gäller därför att
veta, vad som kan göras för att hålla nere en
så betydande post som pumpeffekten i många
fall och i sin helhet utgör.
Dimensionering och driftsäkerhet
Ytterst viktigt är i första hand att man vid
projekteringen av en pumpanläggning avväger
dimensioneringen av rörledningssystemet och
kostnaderna härför kontra driftkostnader och
installationskostnader per kW för
pumpmaski-neriet med utgång från dagsaktuella siffror. Nu
har exempelvis materialkostnaden en fallande,
elkraftpriset en stigande tendens.
Emellertid hjälper det ej med ett ekonomiskt
dimensionerat rörledningssystem, om härför
väljes olämpliga pumpar. Man får inte, som
det påstås i många fall sker, beställa sin pump
efter anslutningsdiameter utan att närmare ta
reda på dess egenskaper eller gå efter
grundregeln "ta till pumpen, så den räcker".
Härigenom kan ett onödigt högt effektbehov
skapas och mycken värdefull energi gå förlorad.
Troligen finns det mångfaldigt fler
överdimensionerade än underdimensionerade pumpar i
drift.
Oftast ligger väl en viss erfarenhet bakom
till synes underliga urvalsgrunder och
erfarenheten är ingen dålig grund att bygga på, men
det finns också andra förhållanden, som kan
leda till onödiga energiförluster. Kanske sätter
man i en trängd situation in en pump, som
inte passar riktigt men råkar stå i förrådet,
och sedan får denna dåligt anpassade pump
sitta kvar i anläggningen för lång tid framåt.
Kanske väljer man sin pump med hänsyn till
planerad eller påtänkt utvidgning av
anläggningen utan att undersöka möjligheten att
med en för det aktuella behovet lämplig pump
genom framtida hjulbyte möta eventuellt ökade
anspråk på dess kapacitet.
I många fall lägger man huvudvikten vid
driftsäkerheten under mottot: "ett enda drift-
725 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
M Oledal
S Englesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
