Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 29 - Pumpekonomi, av Magnus Oledal och Sixten Englesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Effektbehov vid volymströmsreglering; Ii
tryckhöjd, P effekt.
möjlig att uppnå under olika förhållanden,
finns dock ej. Den beror av många faktorer,
pumptyp, pumpstorlek, uppfordringshöjd och
kapacitet. Uppgifterna får därför hämtas från
pumptillverkarna och det är säkert i de flesta
fall mera givande att därvid lägga större vikt
vid lämplighet och verkningsgrad än vid
priset. Detta gäller, det bör betonas, oavsett
pumpens storlek. En sparad kilowattimme är
alltid sparad.
Fig. i. Effektbesparing vid volymströmsreglering
med skopreglerad hydraulisk koppling.
Vid en stor kurs för inköpare, som hölls i
Stockholm i början av 1958, framhölls från
ledande håll vikten av att inköpscheferna tar
initiativet till kontakt mellan leverantör och
köparens projektorer. Då blir det väsentligt
lättare att få fram den för företaget
fördelaktigaste anläggningskostnaden. Det ligger ju
eljest naturligast till för inköpschefsarbetet att
i första hand söka pressa priserna.
Förluster genom strypning
Hur väl rörledningssystemet än planeras ocli
dimensioneras och hur god verkningsgrad den
pump, som installeras, än har, kan likväl stora
förluster uppstå vid driften av anläggningen.
Så är ofta förhållandet då volymströmmen
behöver regleras genom strypning. Här skall
visas ett drastiskt exempel, som visserligen är
fabricerat men väl kan ha sin motsvarighet i
verkligheten. Det bygger på uppgiften, att en
speciell ventil med 700 mm diameter har
beställts för att strypa bort 12 m
uppfordringshöjd i en pumpledning. Uppskattas
strömningshastigheten till ca 2 m/s blir
volymströmmen 0,8 m3/s och man kan rita upp diagram för
två olika fall, ett med endast rör- och
ventilförluster som uppfordringshöjd,
"cirkulations-system", ocli ett med övervägande statisk
uppfordringshöjd, fig. 1.
Diagrammen visar systemkurvan, som
representerar det motstånd Hsys, som systemet gör
mot transport genom det vid varierande
volymström Q, pumpkurvan, som är den för
pumpen karakteristiska QH-kurvan, och pumpens
verkningsgradskurva. Verkliga
uppfordringshöjden vid 0,8 m3/s förutsättes vara 8 resp.
16 m, och eftersom 12 m måste strypas bort i
båda fallen ger tydligen pumpen då 20 resp.
28 m. Pumpkurvorna kommer därmed att
förlöpa så som diagrammen visar och med en
antagen pumpverkningsgrad på 78 % blir
effektbehovet 200 resp. 280 kW samt den av
strypningen orsakade förlusten 120 kW.
Verkningsgraden sjunker från 78 % till 21,2 resp. 44,6 %.
Detta måste anses som ett utomordentligt
tankeväckande exempel, tillämpbart på större
ocli mindre pumpar ända ned till de minsta.
Strypregleringen är en energislukare, som
visserligen i en del fall förtjänar sin mat, men
som i de fall den nödvändiggöres genom
feldimensionering eller felplanering är en onödig
snyltgäst. Det framgår, då man jämför de två
antagna fallen, att verkningarna blir särskilt
svåra vid cirkulationssystem. Vikten av att
sammanställa system och pumpkurva för
analys av varje installation kan därför ej nog
kraftigt framhållas.
Varvtalsreglering
På grund av sin enkelhet är emellertid
strypningen den vanligaste metoden för ändring av
volymströmmen och i många fall också
kanske den enda möjliga. En väsentligt mera
ekonomisk väg har man i varvtalsregleringen. Med
727 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
