Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Den argentinska industrins tekniska nivå, av Sven Helander - Brittiska atomkraftverk skall göra plutonium, av SHl - Obemannade raketer bör ej sändas till månen - En 130 m vid, rörlig, parabolisk antenn - Temperaturen i Antarktis stiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda detalj av de slaktade djuren får sin
bestämda användning — en särskild användning
finnes t.ex. för håret i de slaktade djurens
öron.
Om vi däremot ställer det för Argentina
kanske ogynnsammaste fallet, bör
sockerfabrikerna nämnas. Det beror icke på företagens
storlek, ty de svenska sockerfabrikerna hade i
genomsnitt 176 och de argentinska 358
sysselsatta. Men effekten per sysselsatt var i
Sverige 31,4 kW och i Argentina 15,1.
Produktionsvärdet per sysselsatt person var i Sverige
2,8 gånger så högt som i Argentina och per
använd kilowatt 0,7 av det motsvarande i
Argentina. Detta resultat kan delvis vara
beroende av den av oss använda växelkursen för
pesos till kronor, men att arbetseffektiviteten
är högre i Sverige än i Argentina (där i
produktionsområdet i Tucumån det indianska
inslaget är framträdande) är dock tydligt.
Om vi slutligen tar ett exempel, där den
svenska industrin är särskilt högt utvecklad,
väljer vi den elektrotekniska industrin. Antalet
sysselsatta per företag är i Sverige 160 och i
Argentina 14,4. Effekten per företag är i
Sverige 347 kW och i Argentina 16.
Produktionsvärdet per sysselsatt person är i Sverige 1,3
gånger så stort som i Argentina och per använd
kilowatt 0,6 gånger det motsvarande i
Argentina. De relationer, som här påvisats, är
kanske i vissa fall gynnsammare för Argentina, än
man väntat. Denna industrigren är i sin
helt-het långt mindre utvecklad, än vad landet
skulle behöva. Men vid anläggningarnas
planerande har utländska ingenjörer i icke ringa
grad medverkat och flera av de fastställda
proportionerna är jämförelsevis gynnsamma.
Framtidsutsikter
Nu är läget i vissa fall sådant, att ytterligare
kapitalinvesteringar är nästan omöjliga. Redan
på 1920-talet fastställdes, att den argentinska
kvarnindustrins kapacitet då översteg det
faktiska behovet med det dubbla. Nu är det rätt
märkligt att Argentina, som är en av världens
största veteexportörer, har en mycket
obetydlig export av vetemjöl — huvudsakligen till
Brasilien. Ja, det lilla grannlandet Uruguay har
rent av en större export av vetemjöl än
Argentina.
I andra fall har utvecklingen gått mycket
hastigt. I 1914 års industriräkning fanns ingen
kemisk industri i Argentina, medan man 1935
nått en mindre utveckling, och 1950 kunde
man täcka landets behov, vad angår flera
viktiga produkter. Det kreatursrika landet
exporterar t.ex. rätt stora mängder insulin. Men i
andra fall har man inte lyckats med att
tillgodogöra sig viktiga biprodukter. Det genom
produktionen tillskapade värdet per arbetare
var i den kemiska industrin 37 % högre än i
hela den argentinska industrin.
Särskilt viktig inom den kemiska industrin är
produktionen av quebrachoextrakt, varav
enligt 1950 års industriräkning framställdes
155 108 t till ett värde av 122,7 milj. pesos. I
övrigt må omnämnas av kemiska produkter
7 228 t konstsiden, 333 t anilinfärger, 214 t
DDT etc.
Även i andra fall har stora framsteg gjorts.
Det var ju påfallande, att Argentina, som är
världsmarknadens största exportör av hudar,
ännu långt in på detta århundrade
importerade lädervaror från utlandet. Först började man
framställa enklare kvaliteter i inlandet, medan
högre kvaliteter ännu länge importerades från
utlandet, under det att numera även goda
kvaliteter fabriceras inom landet.
Framtidsplanerna för det nya stora stålverket
i San Nicolas omfattar produktion av 640 000
t/år tackjärn. Men det förklaras, att
importtillstånd för stål endast kommer att ges i den
mån den inhemska produktionen icke räcker
till att täcka behovet. Den inhemska
stålproduktionens avsättning är således i varje fall
säkerställd. Att detta kan få till konsekvens ett skydd
även för tekniskt lägre nivå torde ligga i
systemets natur.
I sista hand blir den argentinska industrins
tekniska nivå beroende av hur mycket
främmande kapital, som tillförs landet. Med de stora
förutsättningar för vidare industriell
utveckling, som landet äger, är det otänkbart, att
alla kapitalbehov skulle kunna täckas av
inhemsk kapitalbildning. Industrins tekniska
nivå blir därmed beroende av landets yttre
ekonomiska politik.
Brittiska atomkraftverk skall göra plutonium.
Skillnaden mellan Storbritanniens civila och
militära atomenergiprogram har nu försvunnit. Man har
nämligen tillkännagivit att kommande civila
atomkraftverk, av vilka det första är Hinkley Point skall
modifieras så att de producerar plutonium för
militärt bruk. Härigenom minskas plutoniumkostnaden
för armén, och staten kan betala sitt Central
Elec-tricity Generating Board ett högre pris för
förbrukade bränsleelement.
Förändringen i programmet medför i huvudsak att
bränsleelementens livslängd blir ungefär en
tredjedel av den för vilken atomenergipriset beräknats.
Man har förutsatt 4 års livslängd och en
energiproduktion av 72 000 MWh/t uran. En följd tros också
kunna bli att exportmodellen av Calder Hall-typ
inte blir den förbättrade konstruktion som man
väntat (Nucleonics juli 1958 s. 17). SHl
Obemannade raketer bör ej sändas till månen,
anser två amerikanska genetiker, emedan de kan
medföra levande organismer som omöjliggör för
senare rymdresenärer att få en uppfattning om
månens originalflora.
En 130 m vid, rörlig, parabolisk antenn för 60
M$ skall uppföras för radioastronomiska mätningar
vid ett laboratorium i Sugar Grove, West Virginia,
USA. Bäckvidden blir 6 • 109 ljusår, tre gånger
Palo-mar-teleskopets.
Temperaturen i Antarktis stiger med ca 5°C
per hundra år enligt mätningar i borrhål i isen
under USA:s bas "Little America".
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
