Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Den argentinska industrins tekniska nivå, av Sven Helander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsumtionen är störst. Att
industriproduktionen blir lidande härav är oundvikligt, även
om motåtgärder vidtas. Men även inom
hushållen märks bristen på elektricitet — man
använder 150 W lampor för att få drägligt ljus.
Nu träffas naturligtvis olika industrier olika
starkt av dessa svårigheter. Vissa industrier
kanske icke träffas alls. Så framställer
Fri-gorificos åtminstone delvis egen elektrisk kraft
och blir såtillvida oberoende av tillförseln av
kraft utifrån.
Utvecklingsmöjligheter
Man kan säkerligen också förutse en
kommande stark utveckling av tekniken inom den
argentinska industrin. Genom att till följd av
valutarestriktionerna så mycken hämmad
efterfrågan finnes på flera områden, kan man
förutse, att under förändrade förhållanden en
storproduktion kan bli möjlig, som tillåter stora
tekniska framsteg.
Som exempel kan jordbrukets behov av nya
maskiner anföras. I det argentinska jordbruket
finns 70 000 traktorer på 21 Mha odlad jord
(1958). Detta innebär, att det finns en traktor
på 340 ha, medan man anser det önskvärt med
en traktor per 75 ha. En avsättning av 8 000—
9 000 traktorer har angivits som under dessa
förhållanden möjlig, vilket är mycket blygsamt
i förhållande till de ca 300 000 behövliga
traktorerna. Att jordbrukslandets tillbakahållna
behov av traktorer skulle tillåta en produktion
i sådan skala, att en högtstående teknik bleve
ekonomiskt möjlig, synes vara tydligt.
Men i övrigt är det landets allmänna
ekonomiska utveckling, som blir avgörande för
befolkningens köpkraft och därmed också för
möjligheten att utveckla en industri med hög
teknisk nivå. Just i ett land med stora
naturrikedomar, vilka behöver stora utländska
krediter för att utnyttjas, bjuder framtiden på en
särskilt stor spännvidd av växlande
möjligheter. Detta blir i sista hand avgörande för
Argentinas ekonomiska utveckling.
I ett land, som hastigt industrialiseras,
uppkommer lätt "flaskhalsar", som stör andra
industriers normala arbete. Om sådana tillfälliga
tekniska störningar framträder ofta, får de en
icke ringa betydelse.
Man måste komma ihåg, att Argentinas
industri nästan enbart producerar för den inre
marknaden och att export av industrivaror
blott undantagsvis förekommer. Å andra sidan
skyddas Argentinas industri med olika
skyddsåtgärder mot utländsk industri. Trycket från
utlandet på Argentinas industri är därför i
allmänhet icke mycket starkt. Detta tillåter i sin
tur den argentinska industrin att upprätthålla
en teknisk nivå, som i många häseennden skiljer
sig från vad som i Västeuropa är förhärskande.
Argentinsk och svensk industri
I det följande har gjorts ett försök att jämföra
den argentinska industrin med den svenska
efter de båda ländernas officiella statistik.
Jämförelsen måste tas med många förbehåll,
då de båda länderna befinner sig på helt olika
utvecklingsnivå och den statistiska
jämförbarheten i vissa fall är tvivelaktig. Jag utgår från
1950 års industriräkning i Argentina, vars
resultat nu föreligger färdiga, och jämför dem
med samma års svenska industristatistik. En
särskild svårighet bereder därvid
omräkningen från pesos till kronor. För jämförelsen har
valts 1950 års genomsnittliga växelkurs 1 peso
== 0,52 kr. Det är naturligtvis osäkert, om
denna växelkurs motsvarar detta års faktiska
varuvärden.
I Sverige fanns detta år 17 016
industriföretag och i Argentina 83 370 företag. Antalet
sysselsatta var i Sverige 811 811 och i Argentina
1 067 347, så att på varje företag kom i Sverige
47,5 och i Argentina 12,8 personer. Redan detta
visar tydligt den helt olika utvecklingsnivån
hos de båda ländernas industrier.
Förbrukningen av effekt av alla slag inom
industrin var i Sverige 8,8 och i Argentina 4,2
MkW. Effekten per företag var således i Sverige
514 kW och i Argentina 50 kW. Till jämförelse
kan nämnas, att enligt 1895 års argentinska
industriräkning fanns i genomsnitt 7,2 personer
och 2,2 kW per företag. Under detta halva
århundrade har således antalet personer per
företag knappt fördubblats men effekten per
företag mera än 20-faldigats. Per sysselsatt
person fanns 1950 i den svenska industrin 10,8
och i den argentinska 3,95 kW.
Produktionsvärdet per sysselsatt person var
i Sverige 29 344 kr. och i Argentina (omräknat
på sätt som angivits) 19 468 kr.
Produktionsvärdet per kilowatt och år var i Sverige 2 730
kr. och i Argentina 4 930 kr.
Produktionsvärdet per sysselsatt person var
således i Sverige 1,5 gånger så stort som i
Argentina men per använd kilowatt endast 0,55
av det i Argentina.
Alla dessa uppgifter avser industrins läge i
sin helhet. För en jämförelse mellan
industrierna i de båda länderna är detta även det
avgörande. Men stora växlingar uppåt och nedåt
finns, jämfört med dessa medelvärden. För att
först belysa detta med det för Argentina
gynnsammaste exemplet vill jag nämna, att de
argentinska slakt- och kylhusen ("frigorificos")
i genomsnitt har 2 355 sysselsatta per företag.
Den närmast motsvarande gruppen i den
svenska statistiken "slakterier och
charkute-rier" (vari även företag på hantverksstadium
kan ingå) har i genomsnitt blott 33,7
sysselsatta per företag. Effekten är i Sverige 77 kW
i genomsnitt per företag och i Argentina 5 130
kW. Men produktionsvärdet per sysselsatt
person var i Sverige 4,9 gånger så stort som i
Argentina men per kilowatt blott 0,5 av det
argentinska produktionsvärdet.
Dessa argentinska företag befinner sig till
större delen i engelsk-amerikansk ägo, vilket
även varit avgörande för deras tekniska nivå.
Den som besöker en frigorifico finner också
lätt exempel på högt uppdriven teknik. Var-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
