Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Kemisk modifiering av bomull, av SHl - Argon eller helium kan sparas - Ca 5000 m³/dygn sötvatten ur saltvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natriumhydroxid lättlöslig fiber med god
hållfasthet.
Vid oxidation av cellulosa angrips
aldehyd-gruppen i molekylens ena ända, den primära
alkoholgruppen och
2,3-dihydroxiglykolgrup-pen i varje glykosrest. Oxidationen av
alde-hydgrupperna är av liten betydelse, då de är
få på grund av cellulosans höga molvikt. De
primära alkoholgrupperna övergår till
alde-hyd- eller karboxylgrupper beroende på det
använda oxidationsmedlets struktur.
Glykolgrupperna kan oxideras antingen samtidigt
eller individuellt till ketogrupper utan
ringöppning eller under ringöppning till
aldehydgrup-per, som sedan kan oxideras vidare till
karboxylgrupper.
Vissa reagens oxiderar nästan uteslutande
glykolgrupperna till aldehydgrupper varvid
reducerande cellulosa erhålls. Detta gäller särskilt
för perjodsyra och blytetraacetat; kromsyra
reagerar på liknande sätt men mindre
selektivt. Då glykolgrupperna står i transställning,
fordras lång tid för att reaktionen skall bli
fullständig, och ibland kan den inte drivas till
slut på grund av konkurrerande sidreaktioner.
Man kan emellertid lätt driva oxidationen så
långt att cellulosan blir alkalilöslig.
Delvis företräd bomull har två fördelar
framför obehandlad vid framställning av en
alkalilöslig produkt. De vid alkaliklyvningen
erhållna molekylfragmentens löslighet kan nämligen
ökas genom närvaro av hydrofila grupper, och
fiberns kristalliter kan öppnas upp så att
oxidationen underlättas. I vad mån den företrade
bomullen har dessa egenskaper beror på
etergruppernas natur.
En hydrofil substituent ger sålunda
cellulosaderivatet en viss löslighet, och genom
oxidation av de icke substituerade
2,3-glykolgrup-perna kan man göra det alkalikänsligt. Genom
att kombinera dessa två effekter kan man
uppnå stor löslighet även vid liten oxidation. Vid
behandling med alkali klyvs visserligen
cellulosamolekylerna då i relativt stora
brottstycken, men dessa går ändå i lösning tack vare
att de innehåller löslighetsökande grupper.
Medan oxidationen vid användning av
perjodsyra förlöper jämnt genom bomullsfibern, är
de flesta andra oxidationsmedlens verkan
begränsad till vissa delar av fibern. Kromsyra
t.ex. bringar inte fibern att svälla och kan
därför inte tränga in i kristalliterna. Vid
för-etring av bomull utförs emellertid reaktionen
ofta under sådana betingelser att fibern sväller
varigenom kristalliterna blir mera tillgängliga
för oxidation. Det är då inte nödvändigt att
använda den dyra perjodsyran som
oxidationsmedel.
Man har gjort en serie försök med 1 h
oxidation av ett antal partiellt företrade
bomullsprov med 5 % kromsyra vid 25° C. Man erhöll
alkalilösliga produkter med aminoetylerad,
karboximetylerad och metylerad cellulosa.
Mer-ceriserad, cyanoetylerad och hydroxietylerad
bomull gav däremot vid oxidation endast
delvis alkalilösliga produkter, troligen beroende
på att bomullsfiberns svällning var otillräcklig.
Bästa resultat tycks man få med delvis
karboximetylerad bomull som vid oxidation med
kromsyra ger en alkalilöslig produkt med
relativt liten minskning av utgångsmaterialets
hållfasthet. Vid oxidationen blir bomullen blågrå;
färgstyrkan växer med alkalilösligheten. När
den behandlas med alkali blir såväl den som
lösningen orangefärgad.
Cellulosas oxidation påskyndas mycket, om
ett annat ämne oxideras samtidigt. Bomull, som
absorberat ett reducerat kypfärgämne,
oxideras t.ex. mycket snabbare än ofärgad bomull.
Man har vidare visat att cellulosas oxidation
med bikromat påskyndas genom närvaro av
oxalsyra.
Det har nu visat sig att oxalsyra i
kromsyrabadet i hög grad påskyndar delvis
karboxyle-rad cellulosas oxidation. Med ett bad,
innehållande 3 % kromsyra och 3 % oxalsyra, erhölls
sålunda vid ett försök en till nästan 90 %
alkalilöslig produkt på 30 s. Reaktionens
omfattning, mätt i alkalilöslighet, ökades inte, men
reaktionshastigheten blev många gånger större
än utan oxalsyra. Reagensen skall blandas
omedelbart före användningen då badets
oxidationsförmåga så småningom avtar genom
oxalsyrans nedbrytning.
Vid oxidation av delvis företräd bomull kan
man använda relativt milda betingelser
varigenom man kan framställa en alkalilöslig fiber
med en hållfasthet som inte är mycket mindre
än utgångsmaterialets. Oxiderad
karboximetylerad bomull har sålunda ca 70 % av den
ursprungliga hållfastheten vid 95 %
alkalilöslighet.
Den alkalilösliga fibern löser sig bäst i 10 %
natriumhydroxidlösning. Den tycks gå i
lösning lika fullständigt vid rumstemperatur som
vid koktemperatur. Av en mikroskopisk
undersökning framgår att enskilda fibrer sväller och
går i lösning praktiskt taget fullständigt. SHl
Litteratur
1. Dean, R B: Modern colloids. New York 1948.
2. Goirtner, R A: Outlines of biochemistry. New York 1950.
3. Reid, J D: New chemically modified cellulose fibers. Ind.
& Engng Chem. 50 (1958) s. 73.
4. Haydel, C H m.fl.: Decrystallization of cotton cellulose.
Ind. & Engng Chem. 50 (1958) s. 74—75.
5. Klein, E & Snowden, J E: Replacing hydroxyl groups in
cotton cellulose. Ind. & Engng Chem. 50 (1958) s. 80—82.
6. Scwenker jr, R F & Pacsu, E: Chemically modifying
cellulose for flame resistance. Ind. & Engng Chem. 50 (1958)
s. 91—96.
7. Reinhardt, R M, Reid, J D & Fenner, T W: Oxidizing
parically etherified cottons. Ind. & Engng Chem 50 (1958)
s. 83—86.
Argon eller helium kan sparas vid bågsvetsning,
om det upphettas i svetshuvudet. Genom gasens
utvidgning räcker nämligen en mindre vikt av den
för åstadkommande av en önskad skyddsverkan.
Ca 5000 m3/dygn sötvatten ur saltvatten
levererar den nu färdiga första delen av en jättelik
av-saltningsanläggning, som byggs på Aruba-ön i
Karibiska Havet och som uppges bli världens största.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
