Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Andras erfarenheter - Stabilisering av flytande väte, av SHl - Snabbverkande antibiotikum, av SHl - Asbestarmerad fenolplast — ett värmetåligt material, av SHl - Bildning av giftiga gaser vid ensilering, av SHl - Böcker - Lokaldimensioner och kostnad, av Nils Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan kylning, varigenom mycket lagringsutrymme
kan sparas. Härvid avdunstar ca 10 °/o av det
stabiliserade vätet, medan man skulle förlora ca 65 %
av det icke stabiliserade.
Flytande väte är ett synnerligen effektivt
raketbränsle, men trots den snabba stabilisering av det,
som nu är möjlig, är dess användbarhet alltjämt låg
på grund av dess låga täthet (National Bureau of
Standards Technical News Bulletin okt. 1957 s. 154
—157; Chemical & Engineering News 18 nov. 1957
s. 48). SHl
Snabbverkande antibiotikum
Genom att kombinera tetracyklin med glykosamin,
som gynnar snabb absorption och hög halt av
antibiotikum i blodet, har man i USA fått fram ett
allmänt verkande läkemedel (Cosa-Tetracyn) som har
snabbare effekt än de tidigare använda.
Genom närvaron av glykosamin lär
tetracyklinkon-centrationen i blodet ökas till den dubbla under de
två första timmarna efter terapins början. Detta är
viktigt därför att ju snabbare och i ju större mängd
ett antibiotikum uppträder i blodet, desto snabbare
och effektivare arbetar det mot bakterierna.
Av de tänkbara tillsatser, som man studerat, valdes
glykosamin därför att den är fullständigt ogiftig
och utan irriterande verkan på magen, inte ökar
aciditeten i magsäcken eller utsöndringen av
magsaft samt ger bara 4 cal/g, inte innehåller natrium
(viktigt för patienter på saltfri diet) och inte kan
framkalla allergiska symtom (Chemical &
Engineering News 17 febr. 1958 s. 54). SHl
Asbestarmerad fenolplast — ett värmetåligt
material
Plattor, rör och rundstav av filtad asbest,
impregnerad med ett fenolharts, lär kontinuerligt tåla
260°C och intermittent 480°C. Prov sägs vidare visa
att materialet tål 1 370 och 1 930°C under perioder
på 10—15 s. Sedan det utsatts för hög temperatur
har det fortfarande "en stor del av sin ursprungliga
hållfasthet".
Plattorna, som är laminat, görs av långfibrig
asbest; till rör och stavar, som strängsprutas, används
en fiber, lämplig för denna formningsmetod.
Materialet har stor styvhet, liten porositet och goda
iso-lationsegenskaper. Dess dimensioner och hållfasthet
förändras obetydligt vid behandling med ånga av
150—180°C. Enligt uppgift behåller det sina
ursprungliga egenskaper vid kokning i vatten under
2 h eller vid 30 dygn i vatten av rumstemperatur
(Chemical & Engineering News 3 febr. 1958 s. 58).
SHl
Bildning av giftiga gaser vid ensilering
Flera dödsolyckor och allvarliga sjukdomsfall har
under senare tiden inträffat i USA genom att giftig
kvävedioxid bildats vid ensilering av foder. Ett
systematiskt studium av kväveoxiders förekomst i
ensilage gjordes 1956 vid University of Wisconsin.
Man tog luftprov från fem silor av vilka två var
fyllda med alfa-alfa och tre med majs. Alla
proven gav reaktion på kvävedioxid.
Två av silorna hade avloppsrör som utmynnade i
bassänger för uppsamling av den avrinnande saften.
När 30 t majs, skuren i 12 mm bitar, blåsts in i
silon var bassängen efter 18 h till två tredjedelar
fylld med saft. Genom avloppsröret flöt då en jämn
ström av gas som blev mörkbrun vid kontakt med
luften. Vid analys av gasen fann man 10 °/o N02.
Egendomligt nog gav en annan silo, som satsades
med samma majs, skuren i 9 mm bitar, varken saft
eller gas. Orsaken tros vara att avloppsröret blivit
igentäppt.
För att ta reda på varifrån kväveoxiden kommer
gjordes ett antal prov med ensilering under tillsats
av natriumnitrat eller aminosyror märkta med kväve
15. De avgivna gaserna innehöll 3,4—14,8 %> NO
vanligen mindre än 0,5 °/o N02; den senare torde
därför ha bildats ur NO genom luftoxidation. Genom
undersökning med masspektrograf konstaterades att
prakiskt taget all kväveoxiden hade kommit från
nitratet.
Vid andra försök med olika foderslag fann man
att tillsats av natriumnitrat vanligen ökar bildningen
av kväveoxid. Denna kan hindras genom tillsats av
kloroform eller toluen, och den minskas genom
närvaro av natriumbisulfit. Härav och av andra
experiment har man dragit slutsatsen att
kväveoxiden bildas av mikroorganismer och att
växternas enzymer inte är ansvariga för kväveoxidens
uppkomst (W H Peterson, B H Burris, B Sant &
H N Little i Agricultural & Food Chemistry febr.
1958 s. 121—126). SHl
böcker
Lokaldimensioner och kostnad, av I Frid.
Statens Byggnadsbesparingsutredning, Stoekholm
1958. 46 s., ill. 5 kr.
Den teknisk-ekonomiska undersökningen i
Bygg-nadsbesparingsutredningens broschyr "Våningsantal
och planform" (Tekn. T. 1957 s. 684) har i
föreliggande broschyr kompletterats genom
kostnadsberäkningar för ändrade dimensioner hos en
trevånings-byggnad med mittkorridor. Därvid har i första hand
kostnadsförändringarna studerats för en ökning
eller minskning av antalet rum i denna byggnad.
Vidare har separat undersökts kostnaderna vid en
variation i rumsbredd, rumsdjup och korridorbredd.
När antalet rum ökar med 10 % kan enligt utred
ningens resultat de tillkommande lokalerna erhållas
för en kostnad per kvadratmeter som endast är
hälften av vad motsvarande lokaler i den ursprungliga
byggnaden kostade. Totalkostnaden för byggnaden
ökas därvid med ca 6 °/o. Vidare anges att ett
djupare rum vid samma rumsyta är billigare än ett
bredare, och att rumshöjden har ringa inverkan på
byggnadskostnaden. En minskning av rumshöjden
med 10 °/o säges ge ca 1 °/o besparing av
byggnadskostnaden. Beträffande korridorbredden gör förf.
avslutningsvis en jämförelse mellan byggnader med
mittkorridor resp. sidkorridor. Det visar sig därvid
att även om mittkorridoren göres dubbelt så bred
som en sidkorridor, vilket fördyrar
mittkorridor-byggnaden med 5 °/o denna ändock blir över 5 %>
billigare än en sidkorridorbyggnad.
De flesta av de angivna resultaten är redan
tidigare väl kända. Ett flertal utredningar om
kostnadsvariationerna vid flerfamiljshus har konstaterat, att
ett brett hus är billigare per kvadratmeter än ett
smalt hus och att den tillkommande ytan vid en
ökning av huset proportionellt blir väsentligt billi-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
