Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Bedömning av värmeväxlardata, av Sverre Jenssen - Gastryck ned till 3×10 -12 mb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Temperaturdifferens 9
Fig. 3. Årsvinst vid värmeåtervinning med värmeväxlare för vatten-vatten
vid medeltemperaturen 50°C; värmegenomgångstal enligt fig. 1, kurva 1;
3-skiftsdrift; värmeväxlarpris 350 kr/m2; amorteringstid 3 och 18 år;
7 °/o ränta; värde av återvunnet värme - 15 kr/Mkcal,–-7,50
kr/M kcal.
syn till drift- och kapitalkostnader för
rörledningar, ventiler och pumpar har
årskostnaden för värmeväxlaren ökats med 50 %. På
samma sätt som i fig. 2 har kurvorna ifyllts
kraftigare i den del som avviker mindre än
5 % från optimum. De kraftigare markerade
delarna av alla kurvor utom en på detta
diagram går genom det skuggade området vid
6° C.
Om man tillåter en avvikelse av 5 % från
optimum för värmeväxlarens årskostnad och
5 % för den beräknade årsvinsten vid
värmeåtervinning, får man med 10 % marginal den
maximala årsvinsten vid temperaturdifferensen
ca 6° C. Detta värde på temperaturdifferensen
kan således användas för den stora grupp av
värmeåtervinningsfall, där två ungefär lika
stora vattenmängder med medeltemperatur
omkring 50° C skall byta värme och där
skillnaden mellan mediernas ingångstemperaturer
ligger i området 40—80°C.
Beräkningsekvationer
V ärmeväxlar kostnad
För en exakt beräkning av årskostnaden K
för en värmeväxlare användes ekvationen
K
~ öL
048 Jub ac~
i] T-
(5)
där P är överförd värmeeffekt i kcal/h, «
ut-nyttjningsfaktorn, b kraftpriset i kr/kWh, ?]
total pumpverkningsgrad (inberäknat motorns),
a annuitet, c värmeväxlarpris i kr/m2, k
värmegenomgångstal i kcal/nrh°C.
Exempel: Om den överförda värmeeffekten är
8 000 000 kcal/h, utnyttningstiden 75 %, dvs.
ii = 0,75, kraftpriset b = 0,04 kr/kWh, =
0,60 och man har 20 % avskrivning och ränta
per år, dvs. a = 0,20, och vidare c = 275 kr/m2
och A-= 2 600 kcal/nrh°C (fig. 1, kurva 3),
samt O = 8°C, så erhålles årskostnaden
800 000
8
(0,0048 + 0,0212) = 260 kr/år
Det första uttrycket inom parentesen
representerar driftkostnaden och det andra
kapitalkostnaden.
Årsvinst viel värmeåtervinning
Betecknar vidare e värdet av återvunnet värme
i kr/Mkcal, ■&’1 och det varma och det
kalla mediets ingående temperatur, och alltså
A& = — —6, får man årsvinsten Kv
som värdet av återvunnet värme minskat med
årskostnaden för värmeväxlare, dvs.
Om man deriverar ekv. (6) med avseende på
O, får man årsvinstmaximum vid
e
- tfi") B
(7
där A = 0,00876 u e och B är parentesen i
ekv. (5).
Exempel: Om man har utnyttjningsgraden
a = 0,75, värdet av återvunnet värme 7,50
kr/Mkcal, J = 2, b = 0,04 kr/kWh,
pumpverkningsgrad r] = 0,60, avskrivning a = 0,20,
värmeväxlarkostnad c = 275 kr/m2 och k = 2 600
kcal/m2h°C (fig. 1, kurva 3), får man A =
0,0492 och B = 0,026. Om man t.ex. ökar B med
50 % för drift, och kapitalkostnader för
rörledningar och övrigt är oförändrat, erhålles
B = 0,039. Vid — = 40° C får man enligt
ekv. (7)
-V
40 • 0,039
0,0492
= 5,6° C
för bästa ekonomi.
Slutord
Vid bedömning av en värmeväxlingsuppgift
samt däri ingående temperaturer och tryckfall
kan man således använda uttrycket J = ^q-
Vid jämförelser mellan olika värmeväxlare
eller värmeväxlingsytor använder man J =
och inför i ett diagram värmegenom-
gångstalet som funktion av J-talet. Man får då
på ett relativt enkelt sätt en entydig
uppfattning’ om anordningens
värmeöverföringsförmåga.
För värmeväxlarkonstruktören, som har att
välja mellan olika utföranden av värmeytor,
ger metoden möjlighet att snabbt jämföra olika
utföringsformer ur värmeöverföringssynpunkt
med hänsyn tagen även till tryckfallet.
Särskilt kan framhållas att man för en stor grupp
av värmeväxlare kan komma nära ekonomiskt
optimum om man väljer J-talet 2 m vp. samt
att man för en stor grupp av
värmeåtervinningsfall likaledes kommer nära ekonomiskt
optimum, om man väljer
temperaturdifferensen ca 6°C.
Gastryck ned till 3x10-** mb kan mätas med en
ny typ av jonisationsrör med elektroder i form av
beläggningar av tennoxid. Elektronerna leds i
mycket långa, fria banor med hjälp av yttre magnetiska
och elektriska fält.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
