Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Andras erfarenheter - Jordvärmeelverk, av Wll - Rent cerium, av SHl - Bakteriers resistens mot antibiotika, av SHl - Bortsprängning av grund vid Vancouver, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras erfarenheter
jordvärmeelverk
Jordens inre värme kommer till stor del från
radioaktiva ämnen. Dessa är emellertid ojämnt fördelade
i jordskorpan, och på de ställen, där de är mer
koncentrerade får man en kraftigare värmeutveckling
än på andra. Av vatten som tränger in kan där
bildas ånga, och denna ånga kan ledas upp till
jordytan genom borrhål och utnyttjas för värmeändamål
eller i ångkraftverk.
Borrhålens djup kan vara 100—3 000 m, och
ångtrycket vid borrhålets utlopp 4—5 at och
ångtemperaturen 150—160°C; ångan är vanligen något
överhettad. Vissa borrhål kan lämna ånga med 30 at
tryck och ge effekter på 2—3 MW.
I Italien har man länge utnyttjat sådan ånga i
kraftverk, varvid man även utvunnit borsyra. På
Island undersöker man ångförekomster med hänsyn
till kraftalstring och även på Nya Zeeland lär man
ha vissa planer.
Slutligen planerar Sovjetunionen att bygga ett
större verk i södra delen av Kamtjatka, där man funnit
förutsättningarna vara särskilt goda. Man skall
först göra provborrningar av två 500 m hål — redan
på 60 m djup är temperaturen betydligt över 100°C.
Ångan från underjorden är emellertid inte ren, och
detta vållar vissa svårigheter vid dess utnyttjande i
ett kraftverk. Sålunda innehåller den upp till 5 °/o
icke kondenserbara gaser. Det finns koldioxid,
ammoniak, väte, svavelväte och kväveföreningar och
dessutom ofta borsyra. Dessa beståndsdelar angriper
järn och kan då vålla skador i en ångturbin.
För att icke turbinen skall skadas kan man ha en
ångomformare, där den förorenade ångan
kondenseras, och man får ren ånga. Härvid får man
emellertid på grund av det erforderliga temperaturfallet
i ångomformaren lägre tryck på ångan och därför
lägre turbineffekt. Sannolikt blir det därför mer
ekonomiskt att bygga turbiner av
korrosionsbestän-digt material och med möjlighet att byta ut skadade
delar. Man får härvid största möjliga utbyte av
elkraft, men kanske en något mindre driftsäker
anläggning (Ingeniören Ugeblad 16 aug. 1958 s. 6).
Wll
Elektrolytiskt framställt cerium är fritt från järn,
kol och väte. Det är en utmärkt getter, dvs. det
binder föroreningar som kommer in i andra metaller
vid dessas smältning. Man hoppas därför kunna
använda högrent cerium för framställning av metaller
och legeringar i renare form än vad som för
närvarande är möjligt.
Vidare uppges att man med rent cerium kan
framställa legeringar lämpliga för elektronikdelar. Man
tror också att cerium skall få användning som en
flamsprutad beläggning på missilers noskoner och
andra delar som utsätts för stark värme. Sådana
beläggningar reflekterar nämligen värme och är
korrosionsskyddande (Chemical & Engineering News 28
juli 1958 s. 30). SHl
Bakteriers resistens mot antibiotika
För att leva kan bakterier använda antingen aeroba
eller anaeroba processer. Antibiotika blockerar de
förra varvid bakterier som utnyttjar aeroba
processer dör, medan de som använder anaeroba överlever
och ger upphov till resistenta typer. Genom att
variera syretillförseln har man nu i USA av
resistenta typer odlat fram icke resistenta. Nästa steg
är att kombinera antibiotika med kemikalier som
blockerar de resistenta bakteriernas metaboliska
processer (Chemical & Engineering News 17 febr.
1958 s. 56). SHl
Bortsprängning av grund vid Vancouver
I det mycket starkt trafikerade, trånga sundet
mellan Vancouver-ön och Kanadas fastland har
funnits två uppstickande bergtoppar, vilka utgjort
betydande risker för trafikanterna. Nu liar topparna
bortsprängts med ett originellt förfarande, fig. 1.
Starka och oregelbundna strömmar hade gjort det
omöjligt att borra och spränga dem från
förankrade pråmar. Man gick då i stället via en tunnel
under sundet upp i grunden. Det vertikala sänket fick
3,6 X 5,4 m tvärsektion och den horisontala orten
2,4 X 2,4 m. Från de båda stigorterna utfördes ett
stort antal borrhål och grytor, vilka laddades med
30 000 sprängladdningar, sammanlagt 1 250 t av ett
säkerhetssprängämne med hållbarhet i vatten.
Farleden avstängdes för trafik och inom 6,7 km2
utrymdes bebyggelsen. Vid sprängningen kastades
300 000 t berg ut på djupt vatten och topparna
sänktes till 14,1 m under vattenytan (Excavating
en-gineer maj 1958 s. 37). G Lbg
Fig. 1.
Bortsprängning (IV
grund.
Rent cerium
I Reno, Nevada, framställer Bureau of Mines
hög-rent cerium i kilokvantiteter. Genom elektrolys av
en saltsmälta (ceriumoxifluorid) får man i en
försöksanläggning ca 50 g/h cerium. Man har
framställt elektrolytiskt cerium med 8,3 X 10* ohm^cm"1
konduktivitet mot 2,5 X 104 ohm^cm"1 för handelns
produkt. Det förra är alltså avsevärt renare.
Då cerium är en mycket reaktiv metall, framställs
det i en gastät apparat, fylld med argon och
koldioxid. Den senare uppstår vid elektrolysen genom
syres reaktion med kolanoden. Argonet tjänstgör
som utspädningsmedel och hindrar reaktionen att
gå i motsatt led. Strömutbytet uppges bli 80—85 ®/o.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
