Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotogrammetrins betydelse för projekteringsverksamheten, av Per Olof Fagerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotogrammetrins betydelse
för projekteringsverksamheten
Tekn. dr. Per Olof Fagerholm, Stockholm
526.918 : 721.011
Varje slag av projektering måste föregås av ett
insamlande av informationer om de faktorer,
som inverkar på projekteringen. Detta
möjliggör för projektören att bland många olika
alternativa principer och lösningar välja det
rätta alternativet, såväl då det gäller projektet
i stort som dess olika detaljer.
Dessa informationer är av många slag vid
anläggningsarbeten. En viktig grupp avser
markytans form och innehåll (höjdförhållanden,
vägar, bebyggelse, sjöar och vattendrag) och
synes kunna kallas "topografiska informationer".
En annan grupp omfattar markvärden,
fastighetsindelning etc. och kan benämnas
"markekonomiska informationer". En tredje grupp
omfattar markens geotekniska egenskaper och
kan förslagsvis kallas "informationer om
grundförhållanden". Många andra grupper av
information kan uppställas, såsom estetiska,
natur- och kulturvårdande informationer,
ra-diostörningsrisker m.m., men dessa faller
utanför ramen för denna redogörelse.
De topografiska, markekonomiska och
grundförhållande-informationerna har före
flygfoto-grammetrins och flygbildtolkningens
införande i huvudsak insamlats genom arbete i
terrängen, terrestert arbete, under senare år i
vissa fall kompletterat med terrängstudier från
flygplan. Eftersom terrestert arbete tar
förhållandevis lång tid att utföra har man —
generellt sett — tvingats att begränsa
informa-tionsinhämtandet arealmässigt. Detta har
medfört viss risk för låsning av projekteringen vid
alternativ bland vilka optimalalternativet
kanske ej finnes. Skulle projektören under
projekteringsarbetets gång vilja pröva en alternativ
lösning på ett område där nödvändiga
informationer saknas eller är ofullständiga, fordras det
kraftiga skäl för ett beslut att penetrera en
sådan lösning om nya tidsödande och
kostnadskrävande undersökningar på fältet först
måste göras.
Fotogrammetrin inklusive flygbildtolkningen
har förändrat utgångsförutsättningarna i detta
avseende radikalt. Genom flygbilderna flyttas
terrängen in på projekteringskontoret, där
mätningar och karteringar med för ställnings-
tagandena avpassad precision kan utföras i
lämpliga instrument. Bildtolkningen
kompletterar därtill de "kvantitativa" topografiska
uppgifterna med kvalitativa.
Flygfotogrammetrins anpassbarhet till aktuella
behov har visat sig vara mycket stor. Över
hela jorden räknas den numera som ett
huvudhjälpmedel vid ingenjörstekniskt och även
ekonomiskt projekterande av anläggningsarbeten.
Det förekommer emellertid ej sällan att de
fotogrammetriska hjälpmedlens eventuella
betydelse väges rent kostnadsmässigt mot
traditionellt terrestert informationsinhämtande.
Man begår härvid ett grundfel genom att ej
beakta de kanske mångdubbelt större
besparingar som valet av en lösning närmare den
okända optimallösningen kan medföra.
Självfallet måste dock från fall till fall en
uppskattning göras av vad som eventuellt står att vinna;
man får ej av perfektionism utan vidare sätta in
de fotogrammetriska hjälpmedlen där
alternativlösningarna bedöms falla inom ett snävt
kostnadsområde och rent terrestert
informationsinhämtande är billigare.
De fotogrammetriska informationerna
Inledningsvis nämndes tre uppgifter för de
fotogrammetriska metoderna; topografiska,
markekonomiska och grundundersökning.
Den topografiska informationen inhämtas
under utnyttjande av den fotogrammetriska
kartläggningens speciella fördelar för
projekteringsarbeten med många alternativ. Genom
kombination av lämpliga fotogrammetriska
metoder och kanske även genom
flygfotografering i olika skalor kan man med
förhållandevis ringa insats av tid och pengar successivt
koncentrera sig på de sannolikare alternativen
för att — i den mån detaljprojektering och
konstruktion så fordrar — i slutstadierna
utnyttja den fotogrammetriska kartläggningens
högsta och naturligtvis även dyraste
noggrannhet inom starkt begränsade arealer.
En begränsande faktor för den
fotogrammetriska kartläggningen är självfallet
terrängbeklädnaden (skog, buskar, gräs). Men denna
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
