Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotogrammetrins betydelse för projekteringsverksamheten, av Per Olof Fagerholm - Fotogrammetriska produkter som underlag för bebyggelseplanering, av Olov Björkgren, Folke Dahlander och Bo Stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olägenhet kan reduceras betydligt om
fotograferingstidpunkten väljes lämpligt. För övrigt
är skog ofta ej så tät sedd uppifrån som man
föreställer sig när den ses från marken. I detta
sammanhang bör nämnas, att även de terrestra
mätmetoderna har sina begränsningar då
oregelbundenheterna i markytan och
terrängdetaljerna är svåra att definiera med terrestra
mätningsförfaranden.
Flygbildmaterialets användning för
"markekonomiska" informationer avser bl.a.
fastighetsförhållandena, men rätt utnyttjade ger
fotobilderna även uppgifter om
brukningsför-liållanden, markproduktivitet och skogsvärden,
allt detta med en varierande men relativt känd
grad av säkerhet.
Ett betydande arbete på dessa frågor inom
den skogliga sektorn nedlägges av Nämnden
för Skoglig Fotogrammetri i Sverige och av
många forskningsinstitutioner i utlandet.
Grundförhållandenas utläsning ur
flygbilderna sammanhänger till stor del med tolkning av
berggeologiska och kvartärgeologiska faktorer
men även med hydrologiska förhållanden. Vid
denna tolkning framgår man ofta på indirekta
vägar i motsats till vad som sker vid terrester
undersökning av grundförhållandena. Den
goda översikt som erhålles vid bildernas
stereoskopiska befraktning gör det ofta möjligt
för den erfarne bildtolken att klarlägga det
geologiska förlopp som skapat området.
Därefter går han mer i detalj, men drar sina
slutsatser beträffande grundförhållanden ur vege-
tationstyper, terrängens detaljformer etc. Han
går sålunda från det stora till detaljerna i ren
motsats till vad som sker vid den klassiska
terrestra metodiken. Naturligtvis kan misstag
göras eller frågor bli obesvarade, men detta är
fallet vid alla förfaranden. Det bör också
observeras, att bildtolkningen, när så ske kan och
om resultaten är av stor betydelse, skall
kompletteras med terrängbesök. Dessa kan då
emellertid noga planeras i förväg och inriktas
dels på viktiga punkter, dels på tveksamma
punkter. I ett utvecklingsskede och vid
personal under uppträning är terrestra studier av
"provytor" utvalda slumpvis likaså av stort
värde. De mycket dyrbara fortsatta
grundundersökningarna med borrningar, seismisk
profilering etc. kan med ledning av
bildtolkningen insättas på lämpligaste sätt och kanske
ibland därigenom reduceras i omfattning.
Denna diskussion av de fotogrammetriska
metodernas användning vid projektering av
anläggningsarbeten har avsiktligt hållits på ett
allmänt plan. Ett exemplifierande eller en
detaljbehandling har ej synts motiverad och
skulle fört alltför långt. Avsikten har varit att
visa att fotogrammetriska metoder genom sina
stora variationsmöjligheter är väl ägnade att
anpassas till de mycket olikartade
förhållanden i alla avseenden som förekommer vid
projekteringsverksamhet. Det av
Vattenfallsstyrelsens Stamlinjebyggnader genomförda försöket
är sålunda en tillämpning efter helt nva
principer (Tekn. T. 1958 s. 893).
Fotogrammetriska produkter som
underlag för bebyggelseplanering
Lantmätarna Olov Björkgren, Folke Dahlander och Bo Stål, Göteborg
Olov Björkgren
Detaljerade regler om planering av bebyggelse
återfinns i 1947 års byggnadslagstiftning.
Markens användning för bebyggelse regleras enligt
denna lagstiftning genom de fyra
planinstituten: regionplan, generalplan, stadsplan och
byggnadsplan.
De två förstnämnda planformerna skall
utnyttjas vid den översiktliga planläggningen,
medan de båda övriga används vid
detaljplanläggningen.
Regionplanen är avsedd för samordning av
två eller flera kommuners eller samhällens
gemensamma planfrågor.
Generalplanen skall ånge grunddragen för
526.918 : 711.16
markens användning inom en kommun eller
ett samhälle.
Stadsplanen och byggnads planen skall i
detalj reglera bebyggelsen och
markanvändningen, varvid den förstnämnda planformen med
dess större möjligheter till ändamålsenlig
reglering företrädesvis kommer till användning
inom städer och större samhällen.
Till underlag för varje form av planläggning
fordras kartor. De olika plantyperna ställer
skilda krav på detta kartunderlag. Helt
naturligt ligger den största skillnaden härvidlag
mellan de översiktliga planerna och
detaljplanerna Bo Stål
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
Folke Dahlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
