Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotogrammetriska produkter som underlag för bebyggelseplanering, av Olov Björkgren, Folke Dahlander och Bo Stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Planformer och noggrannhetskrav
De översiktliga planerna
De översiktliga planerna skall klarlägga vissa
huvudfrågor. De skall sålunda exempelvis ånge
sträckningen av viktiga trafikleder och
gångstråk. Vidare skall de ånge den lämpliga
placeringen av bostadsbebyggelse med därtill
hörande allmänna byggnader, skolor,
butiksenheter etc. ävensom industrianläggningar. I
detta sammanhang skall beaktas vilka
möjligheter, som föreligger att anordna erforderlig
vattenförsörjning och på lämpligt sätt lösa
avloppsfrågan. Därutöver bör lämpligen anges
vilka områden, som skall reserveras för
fritidsändamål eller beaktas ur naturskydds- och
fornminnessynpunkt. Hänsyn skall också tas
till jordbrukets och andra näringars intressen.
Därtill skall i viss omfattning
fastighetsindelningen redovisas. Skall översiktsplanen
fastställas torde fullständig redovisning av
fastighetsindelningen behöva ske.
Förslag till regionplan skall utmärkas på
karta i skala om möjligt ej understigande 1: 20.000.
Detaljer, som ej kan göras tillräckligt tydliga
på denna karta, skall avfattas på särskild karta
i erforderlig större skala. Karta, varpå
generalplan skall utmärkas, skall ha sådan skala, att
de för olika ändamål avsedda områdena tydligt
framgår. Efter behov skall kartan uppta
ägogränser, vägar, byggnader, vatten och
höjdförhållanden samt övriga befintliga
förhållanden av betydelse.
För den översiktliga planen är det således i
allmänhet tillräckligt med ett kartunderlag i
relativt liten skala. Kartmaterialet bör kunna
ge informationer om befintliga förhållanden av
olika slag såsom om byggnader, vägar,
järnvägar, kraftledningar, fornminnen,
ägoslags-indelning, fastighetsindelning etc. Vidare bör
höjdförhållandena kunna utläsas för
bedömande av bl.a. planerade vägars lämpliga
sträckning i terrängen och blivande
bebyggelseområdens lämplighet med hänsyn till bl.a.
vatten-och avloppsfrågans lösning.
Särskilda noggrannhetsföreskrifter om
kart-underlaget till översiktliga planer har icke
ansetts erforderliga.
Detaljplanerna
Detaljplanerna kräver i allmänhet en större
noggrannhet och detaljrikedom i
kartunderlaget än de översiktliga planerna. Men även
detaljplanerna sinsemellan kräver olika
noggrannhet, från den komplicerade stadsplanen
via den mera normala byggnadsplanen för
permanentbebyggelse till den synnerligen enkla
fritidsplanen.
Vid uppgörande av stadsplan skall man se till
bl.a., att olika delar av planområdet avses för
sådant ändamål, vartill de med hänsyn till läge,
terräng och andra omständigheter är bäst
lämpade, att hänsyn så vitt möjligt tas till
bestående ägogränser, befintliga vägar och andra
förhållanden, som kan underlätta planens
genomförande, att hänsyn tas till markens höjd
och till möjligheterna att tillfredsställande lösa
vatten- och avloppsfrågor, att bekväma
trafikleder kan komma till stånd samt att gator ges
sådan riktning, lutning och bredd, att såväl
estetiska som tekniska krav ävensom
trafiksäkerhetssynpunkter blir tillräckligt beaktade.
Över huvud taget skall ett lämpligt utnyttjande
av planområdet eftersträvas.
Till grund för stadsplanen skall ligga en karta
i skala ej understigande 1: 2 000. Kartan skall
uppta ägogränser, vägar, byggnader, fasta
fornlämningar, vatten samt viktiga trädbestånd och
andra naturförhållanden, som kan vara av
betydelse vid planens uppgörande, ävensom
höjdförhållanden, vilka i regel skall anges genom
nivåkurvor för minst varje höjdmeter.
Dessutom skall kartan uppta övriga för stadsplanen
betydelsefulla förhållanden.
Byggnadsplanen avses användas endast i
smärre tätorter. Det förutsättes, att byggnadsplan i
allmänhet göres ganska enkel. Då den är avsedd
att reglera enbart fritidsbebyggelse torde den
i de flesta fall kunna göras synnerligen enkel.
I en del fall kan det dock vara erforderligt,
att planen göres så detaljerad att den kommer
att likna en stadsplan, t.ex. i de tätbebyggda
bohuslänska fiskelägena.
För byggnadsplan för permanentbebyggelse
och grundkarta till sådan plan gäller i stort,
vad som angivits för stadsplan. Regleringen av
bebyggandet och användningen i övrigt av
område inom byggnadsplanen göres dock mindre
långtgående än i stadsplanen.Särskilt skall
iakttas, att behovet av lämpliga trafikleder
tillgodoses ävensom att vatten- och avloppsfrågan kan
lösas tillfredsställande. För fritidsplanen kan
detaljregleringen ofta förenklas.
Noggrannhetskraven på terrestert framställda
grundkartor till detaljplaner regleras genom
1920 års mätningsförordning och av
Lant-mäteristyrelsen utfärdade anvisningar. Vid
användning av fotogrammetriska
mätningsmetoder skall grundkartefrågan för varje fall
underställas Lantmäteristyrelsens prövning.
De fotogrammetriska produkterna
Framställning av grundkartor är ett
tidsödande arbete och drar i regel betydande
kostnader. För att vinna tid och spara pengar är det
därför nödvändigt att få fram tidsbesparande
och enkla metoder. I detta avseende fästes de
största förhoppningar vid fotogrammetrin och
de produkter denna vetenskap kan
åstadkomma. För det material, som nu vanligen används,
synes ur bebyggelseplanerarens och
grund-karteförfattarens synpunkter följande önskemål
böra framställas.
De översiktliga planerna
Inom de delar av riket, där den ekonomiska
kartan i skala 1:10 000 färdigställts, har
denna kommit till stor användning vid översiktlig
planering. Med hänsyn till sin utomordentliga
detaljrikedom torde emellertid den till grund
för ekonomiska kartan liggande riksfotokartan
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
