Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotomaterial som skogskartor, av Paul Willén - Flygbilden i vägplaneringens tjänst, av Carl-Olof Ternryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lodhållningen av kameran ägnas stor
uppmärksamhet. Flyghöjden bör hållas så konstant som
möjligt. Dessa önskemål har blivit ännu
viktigare i och med att enbildsfotokartor har
börjat utnyttjas.
Man får hoppas, att utvecklingen på detta
område går snabbt framåt, ocli att de tekniska
hjälpmedel, som blir tillgängliga, verkligen
kommer till användning.
För rektifiering av flygbilder har man t.ex. i
Finland använt en enkel metod, som benämnes
horisontfotografering. Kameran är då
konstruerad så, att man på bilden får två avbildningar
av horisonten i två mot varandra vinkelräta
riktningar. Med ledning av horisontens lutning
i de två avbildningarna är det enkelt att
rek-tifiera bilden. För skogsbrukets del torde detta
förfaringssätt ge tillfredsställande
noggrannhet. Tyvärr utnyttjar man inte metoden i vårt
land.
Kapaciteten i fråga om flygfotografering bör
vara stor, så att fotograferingarna kan utföras
vid lämplig väderlek och vid den tid på året,
då kontrasten mellan barr och löv är stor.
Omdrevsfotograferingen
Det har föreslagits att Sverige skulle
fotograferas genom statens försorg på så sätt, att
varje del av landet blev fotograferad med tio
års mellanrum. Detta är synnerligen önskvärt,
men fotograferingarna måste då göras i ganska
stora sammanhängande områden, så att det är
möjligt att utnyttja bildmaterialet.
En sådan omdrevsfotografering" torde vara
den bästa lösningen på de svåra problem, som
man hittills har haft när det gällt att
samordna olika intressenters kartframställning.
Innan omdrevsfotograferingen börjar, är det
emellertid önskvärt, att olika kartkonsumenter
klart definierar sina krav, så att olika
önskemål kan bli tillgodosedda. Det gäller dock, att
man gör klart för sig, vilken omfattning
kartkonsumtionen har hos olika intressenter, så att
en lämplig avvägning kan göras mellan de
önskemål, som framkommer.
Höghö jdsfotograferingar
De fotograferingar, som utförts från 10 000 m
höjd på senaste tiden, ger bilder av något
sämre kvalitet än fotograferingar från mera normal
höjd (3 000—4 500 m). Det är därför knappast
lämpligt att använda bilder från sådana
höghöjdsfotograferingar som skogskartor för
dagligt bruk. För att få billiga och aktuella bilder
av skogen under perioderna mellan
fotograferingarna från lägre höjd torde man med
fördel kunna utföra höghöjdsfotograferingar. Det
förefaller som om det skulle vara lämpligt att
framställa stereobilder i skala 1 : 50 000 från
dessa fotograferingar.
Leveranstider och beställningar
På grund av att det är nödvändigt att ha
aktuella bilder måste leveranstiderna för
materialet vara korta. Det är även önskvärt, att det
finns stora möjligheter att få materialet
iordningställt, sà att det direkt kan användas som
skogskartor. Detta är särskilt betydelsefullt för
mindre markägare, som inte själva har
möjlighet att hålla sig med personal, som bearbetar
materialet.
Redovisning av vägar
Vägarna, särskilt de som är framkomliga med
bil, redovisas på ekonomiska kartan och
topografiska kartan främst med tanke på
jordbrukets önskemål. Detta gäller även för områden,
där skogsbruket utan tvekan är huvudnäring.
Detta får anses vara synnerligen
otillfredsställande, ocli det är givetvis önskvärt, att vägarna
redovisas på ett sådant sätt, att skogsbruket
inte behöver göra omfattande rekognosceringar
för att med fördel kunna utnyttja de kartor,
som det här är frågan om. Samtliga vägar, som
utnyttjas för biltransporter av virke, bör
därför vara medtagna på kartorna.
Flygbilden
i vägplaneringens tjänst
Byrådirektör Carl-Olov Ternryd, Stockholm
526.918 : 711.7
För att man skall kunna bygga ut ett vägnät
som på bästa sätt anpassar sig till trafikens
krav, fordras en noggrann systematisk
planering och projektering. Denna omfattar
trafiktekniska och ekonomiska analyser och
prognoser i fråga om vägnätets principiella huvud-
sträckningar. Dessa vägsträckningar skall
därefter planeras i terrängen så att ett optimalt
resultat erhålles med tanke på byggnads- och
underhållskostnader samt framtida
trafikkostnader.
Vägplanering innesluter en hel mängd olika
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
