Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotogrammetri vid vattenbyggnadsprojektering, av Karl Arthur Scherman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Jordskredsområdet vid Göta 1957. Genom fhjgbildtolkning och mätning har fastlagts några
mark-punkters lägen före och efter skr edet; skredrörelsen markeras med heldragna linjer.
fattningen, så att den varken blir för stor eller
för liten, är i många fall svårare, för att ej
säga ogörligt.
Det är ytterst sällan, man innan
projekteringen påbörjats för en viss anläggning kan
fastlägga dels att ifrågavarande anläggning
verkligen kommer att utföras, dels var den
kommer att ligga. Då det ju i regel med hänsyn till
kostnader och tidsåtgång inte är möjligt att
fullständigt kartlägga ett så stort område, att
alla alternativ, som kan komma att behöva
undersökas, inrymmes, måste man vid
projekteringen i stället gå fram successivt, ibland med
större steg, genom växelverkan mellan
utredning och insamling av terrängdata. Även
insamling av andra yttre data eller
förutsättningar för den blivande anläggningen fordras.
Funktionssambandet mellan utredandet och
insamlingen av data vid projekteringen skulle
kunna åskådliggöras med följande bild:
Insamling av <____Insamling av
terrängdata —* Itredmng «— övriga data
>1
Projekt
Den funktion, som fotogrammetrin har vid
insamlingen av terrängdata, kan i stort sett sägas
vara, att den möjliggör, att terrängen flyttas
in till den projekterande i för varje fall
lämpad skala. I första stadierna utnyttjas
fotogrammetrin för översiktliga studier och i
senare stadier för mätning, kartering och
bildtolkning.
Även om mycket av den fotogrammetri, som
användes vid projektering, är av relativt
konventionell natur, exempelvis viss kartering, är
tillämpningen i många fall av speciell karaktär.
Användning av fotogrammetri
vid brådskande byggnadsåtgärder
Ett gott exempel på den nytta man har av
fotogrammetriska metoder, då man önskar att
snabbt planera åtgärder, utgör planeringen
och projekteringen av återställningsarbetena
för Trollhätte kanal efter jordskredet 1957 vid
Göta. I detta fall kunde ej ens all den mark,
som behövde kartläggas, beträdas, varför
ter-rester kartläggning delvis hade varit praktiskt
taget utesluten.
Genom jordskredet, som inträffade
omedelbart före pingst 1957 försköt sig ett ca 1 500 m
långt parti av stranden ut mot Göta älv (Tekn.
T. 1957 s. 1001). Skredet medförde allvarliga
konsekvenser för såväl fartygstrafiken till och
från Vänern som kraftproduktionen vid de tre
kraftstationerna i älven.
Det blev en tvingande nödvändighet att så
snabbt som möjligt återställa älven för
vatten-framsläppning och fartygstrafik, och redan
samma dag som skredet inträffade påbörjades
förberedelserna härför. Som första åtgärd
pejlades hela älvfåran utmed skredplatsen för att
man skulle få en uppfattning om vilka åtgärder
som fordrades för att man åtminstone
provisoriskt skulle få fartygstrafiken i gång.
Dagen efter skredet, dvs. pingstafton,
flyg-fotograferades området, men någon signalering
av stödpunkter hade ännu ej hunnit utföras.
Under pingstdagarna klarades signaleringen
och inmätningen av stödpunkterna, och
omedelbart efter helgen beställdes
flygfotografering. Fotograferingen utfördes med ett stråk
tvärs över älven på ca 2 000 m höjd och med
tre stråk utmed älven på 700 m höjd.
Knappt en vecka efter skredet levererades
kontaktkopior och bildförstoringar från den
sista flygningen, och signalidentifieringen
igångsattes omedelbart på platsen.
De så erhållna flygbilderna, pejlingarna i
älven, enstaka profiler genom skredområdet
samt okulär besiktning av området utgjorde
under tiden närmast därefter det
huvudsakliga arbetsmaterialet vid planeringen för
återställandet av farleden.
Samma område hade även några år tidigare
fotograferats från luften, och bilderna från det
tillfället var till god hjälp, då det gällde att
bestämma skredets omfattning, rörelseriktning
och rörelsesträcka. Identifierbara punkters
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
