- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
907

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Flygbilden i vägplaneringens tjänst, av Carl-Olof Ternryd - Fotogrammetri vid vattenbyggnadsprojektering, av Karl Arthur Scherman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta avsnitt får nog ställas på
färgfotograferingen, som, får man hoppas, inom en snar
framtid kan konkurrera med de svartvita
bilderna.

Slutord

De största vinterna av flygbildernas utnyttjande
i vägplaneringens tjänst, är att finna på
utredningsplaneringens område, genom större effek-

tivitet i arbetet, inbesparing av tid, pengar och
arbetskraft. Det resultat av planeringen som
då erhålles är utan tvivel ett objektivt optimalt
resultat. Man får dock inte bortse från
foto-grammetrins ytterligt stora användbarhet vid
detaljbearbetningen för arbetsplaner.

Litteratur

1. Hailert, B: Ober die Genauigkeit der
Luftphotogramme-trie. KTH Handl. Stockholm 1956.

Fotogrammetri vid
vattenbyggnadsprojektering

Överingenjör Karl Arthur Scherman, Stockholm

526.918 : 001.1

Projektering av byggnadsföretag kan beröra
vitt skilda typer av anläggningar. En grupp av
sådana är transport- och kommunikationsleder
såsom vägar, broar, flottleder, farleder,
kanaler, linbanor, stora ledningar för elkraft, olja,
gas, vatten m.m. samt härtill hörande
terminalanläggningar. En annan grupp består av
industrier av olika slag, värmekraftverk, gruvor
och täkter m.m. En tredje grupp kan vara
anläggningar för vattenkraft, vattenkraftstationer
med erforderliga vattenregleringsanläggningar
m.m. Ytterligare grupper finns, t.ex.
markförbättrande och markskyddande anläggningar,
såsom dränerings- och bevattningsåtgärder,
in-vallningar, tryckbankar, återställningsarbeten
(aktuellt nyligen vid Göta älv) m.m.

Många av dessa anläggningstyper
representerar vattenbyggnadstekniska företag.
Investeringarna härför i vårt land torde kunna räknas
i miljarder kronor årligen. Härav framgår både
det vida fält av verksamheter och den
ekonomiska omfattning det här är fråga om.

Det är klart, att man vid projekteringen av
sådana anläggningar måste ha så god
kännedom som möjligt om alla de geografiska
förutsättningar beträffande topografi, hydrografi,
geologi, ekonomi, sociologi m.m., som gäller
för berörda områden. Man finner ofta, att
risken för att oförutsedda händelser skall
medföra kostnadsökningar och förseningar i
anläggningsarbetet — och därmed förändra
räntabilitetskalkylerna för företaget — är i hög
grad beroende av i vilken omfattning
förundersökningarna, dvs. insamlingen av data i olika
hänseenden, utförts.

Från förundersökningssynpunkt kan man sär-

Bearbetning av föredrag i Svenska Sällskapet för
Fotogrammetri den 23 april 1958.

skilja en del karakteristiska större grupper av
projekt. Somliga av projekten är av karaktären
väg eller ledning, dvs. långsträckta
anläggningar, vilka skall på bästa sätt förbinda två
platser eller punkter. Andra avser att
"loss-göra" lokala naturtillgångar, varvid det först
gäller att leta reda på dessa och sedan
undersöka dessas storlek samt finna den bästa
lösningen vid deras utnyttjande. Åter andra
projekteringar avser att placera en anläggning på
bästa sätt med hänsyn förutom till
arbetskrafttillgång och möjligheterna för transport av
råvaror och färdigprodukter i hög grad även
till topografiska, geologiska, hydrografiska
m.fl. förutsättningar för anläggningen.

Vi har således objekt, som i sitt förhållande
till geografisk bundenhet varierar nästan inom
hela skalan, från fall, där läget från början är
fixerat oberoende av förundersökningarnas
resultat, till sådana fall, där läget från början är
helt ovisst och där det blir helt beroende av
de resultat, som framkommer vid
förundersökningarna av olika slag.

Ett har de dock gemensamt, nämligen att de
för såväl projekteringen, konstruktionsarbetet
som byggandet och driften fordrar en större
eller mindre mängd informationer om naturen.
Det är härvid som projekteringsverksamheten,
och speciellt den som berör stora terrängytor,
har fått ett gott och allt mer använt
instrument, nämligen fotogrammetrin, till sin hjälp.

Växelverkan mellan projektering
och fotogrammetri

När ett projekt till ett byggnadsföretag är
klart, är det relativt lätt att säga, vilka
kartläggningar, som skulle ha behövts för
projekteringen. Att redan från början bestämma om-

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0933.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free