Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 36 - Fjärrmätning i robotar, av Sven Fornander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärrmätning i robotar
Civilingenjör Sven Fornander, Linköping
Medan roboten ännu är på projektstadiet
börjar planeringen av dess provning. Parallellt
med projekterings- och konstruktionsarbeten
drivs försöksverksamhet i ökande takt.
Tekniska problemlösningar måste sökas och
verifieras både teoretiskt och praktiskt. Denna
försöksverksamhet försiggår i flera former.
Man gör modellförsök i vindtunnel och
material* och komponentundersökningar i
laboratorier. Apparater och delar av, eller ibland
hela roboten, provas i dyrbart utrustade
miljöprovhus, där man söker efterlikna de
betingelser under vilka provobjektet i verkligheten
skall fungera. Där finns klimatkammare, ugnar,
höjdkammare, vibrationsdon, akustiska
provdon, stötprovmaskiner, slungor etc.
Utvecklingen går mot kombinerade prov, såsom
vibrationsprov i värme.
Fig. /. Fjärrförsökssystem.
621.398 : 623.451-519
Flygförsök förekommer i flera former. Med
specialutrustade flygplan, raketer eller
ballonger studeras lufthavet i de avseenden som är
väsentliga för robotkonstruktionen. Flygplan
eller äldre robotar modifieras och används vid
tidiga försök med vitala delar till roboten
under utveckling. Slutligen sker de egentliga
provskjutningarna.
För en ny flygplanstyp tillverkas fem eller
kanske tio provflygplan. Antalet provrobotar
kan uppgå till flera hundra, och deras
utrustning fordrar ofta, att provrobotens
konstruktion avviker avsevärt från stridsrobotens. Man
börjar bokstavligen med en särskild provserie.
Denna indelas i grupper för olika provtyper.
Man börjar med motorprov och undersökning
av robotens flygegenskaper, så kommer prov
med styrsystem, specialapparater, stridsdel och
slutligen prov med komplett robot insatt i sitt
vapensystem.
Beroende på provtypen utrustas roboten med
speciell apparatur. Vanligen går proven så till
att roboten avfyras och genomför sin flygning
utan annan kontroll utifrån än den, som
eventuellt sker genom navigeringssystem eller
målsökare. Efter skott insamlas mätdata via
fjärr-mätsystem, radar, teodoliter etc., och i de fall
roboten kan bärgas, initieras
bärgningssystemets funktion antingen genom en
programgivare inuti roboten eller från provledaren via
ett fjärrkontrollsystem. (Vissa robotar utan
bärgningsutrustning kan i händelse av att de
avviker från förutsett beteende bringas att
explodera, så att ett nedslag utanför provområdet
undvikes.)
Vid laboratorieförsök i allmänhet lägger man
upp arbetet så, att betingelserna blir så
gynnsamma som möjligt för de fenomen man vill
studera. Den försöksverksamhet, som
robot-utprovningen innebär, drivs efter likartade
linjer. Fullständig jämförbarhet fordrar, att
provledaren kan både följa och påverka
flygförloppet. Sådan fjärrkontrollerad
försöksverksamhet1 innebär, att fjärrmätdata ifrån roboten
och mätdata från yttre mätsystem (teodoliter
etc.) behandlas i erforderlig omfattning i en
snabb räkneautomat och presenteras på ett
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
