Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 37 - Geofysisk prospektering, av Björn Tornqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geofysisk prospektering
Civilingenjör Björn Törnqvist, Boliden
Med geofysisk prospektering menar man
uppsökandet av i jorden dolda förekomster av
olja, fossila bränslen, malm och andra
ekonomiskt utnyttjningsbara råmaterial genom
uppmätning av berggrundens fysikaliska data.
Mätresultatet kan i sällsynta fall direkt ånge
en mineralförekomst, t.ex. en magnetitmalm,
men oftast anger det ett läge eller en struktur,
inom vilken sannolikheten för ett fynd är
större än genomsnittlig. Genom geologisk kartering
och analys av de geofysiska och geologiska
resultaten kan man välja platser med ytterligare
höjd sannolikhet för fynd, varefter man genom
grävningar eller borrningar kan få full visshet.
Som exempel kan nämnas uppsökandet av
kis-malmer i skifferområden eller uppsökandet av
de domstrukturer, som inom vissa geologiska
formationer kan vara oljeförande.
Ekonomisk omfattning
Den kraftigt expanderande oljeindustrin med
sina begränsade oljereserver dominerar den
geofysiska prospekteringen, och
investeringarna, östblocket oräknat, uppgår till
storleksordningen 2 000 Mkr/år, jämfört med investe-
Fig. 1.
Totalkostnader för
geofysisk
malmletning i
länder
utanför järnridån
1948—1956.
550.83
ringarna i geofysisk malmprospektering 50—
75 Mkr/år1. Den senare dominerar i
Skandinavien.
Den tidiga upptäckten av ett antal
lättåtkomliga malmer, som hittills har kunnat täcka
konsumtionsbehovet, har gjort, att de för
geofysisk malmprospektering nedlagda
kostnaderna, fig. 1, varit obetydliga i förhållande till
malmproduktionsvärdet. Den ökade
produktionen och den därav följande åderlåtningen av
malmreserverna har emellertid medfört en
ökning av investeringarna i geofysisk
malmprospektering från 0,06 % av
malmproduktionsvärdet 1950 till ungefär det dubbla 1957. Den
statliga andelen i investeringarna har under
de senaste åren visat en markant ökning,
speciellt i Europa, där den 1956 uppgick till 55 %
mot i USA 30 %, och har ibland skett så, att
statliga organ låtit utföra regional geofysisk
kartering, varefter mätkartorna har ställts till
allmänt förfogande för underlättande av
malm-prospekteringen.
I Sverige har ökningen varit kraftig, och
framför allt gäller detta för den flygburna
prospekteringen. De totala kostnaderna 1957 kan
uppskattas till 3,5—4,0 Mkr., motsvarande 0,35
—0,40 % av den samtidiga malmproduktionen.
Den statliga andelen uppgick till 15—20 %,
som investerades i ren malmprospektering i
konkurrens med industrin.
Mätmetodik
Fram till 1900-talets början var den geofysiska
prospekteringen begränsad till
järnmalmslet-ning med magnetometer, men sedan
grundforskningen på området skjutit fart, och sedan
framför allt oljeprospekteringen börjat
framtvinga nya geofysiska metoder för uppsökning
av djupt liggande förekomster, utvecklades
motsvarande och nya metoder för
malmpro-spektering’2, 3’ \
Magnetometri
De ferromagnetiska och paramagnetiska
malmmineralen ger i ekonomiska koncentrationer
upphov till remanenta eller av det aktuella
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 949
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
