Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 37 - Matematikundervisning i utförslöpa, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matematikundervisning
i utförslöpa
Under det senaste seklet har matematiken som
vetenskap utvecklats snabbt. Samtidigt har
tekniken tagit matematiken i sin tjänst i en
tidigare oanad utsträckning. Detta har i sin tur i
hög grad ökat behovet av en djupare
mate-matisk-fysikalisk skolning av teknikerna.
Verkningarna av teknikens ianspråktagande
av matematiken är på ett sätt paradoxala.
Bland annat genom att näringslivet tagit en
större mängd matematiskt begåvade i sin tjänst
har skolväsendet utarmats på matematiklärare.
Universitetsutredningen har i sitt fjärde
betänkande beräknat, att bristen på lärare i
ämnena matematik och fysik, som 1958 uppgick
till ca 500, kommer att växa till över 700 under
1960—1962 för att därefter sakta minska.
Bristen har fått fyllas med lärare av lägre
kompetens än vad som föreskrivits, något som
menligt inverkar på undervisningens kvalitet.
Detta i sin tur medför dels att kunskapsnivån
hos eleverna i ämnet tycks sjunka och dels
—-vilket måhända är än allvarligare -— att ett
stort antal elever avskräcks från ämnet och att
realgymnasiet och de naturvetenskapliga och
tekniska fakulteterna och högskolorna icke
når en mot den naturliga
begåvningsfördelningen svarande rekrytering.
Bristen på goda lärare i matematik är den
ena allvarliga faktorn i den nuvarande
matematikundervisningen. Den andra är bristen på
förnyelse av kursernas omfattning och
undervisningsmetodiken. Inom skolmatematiken liar
kurserna obetydligt ändrats under de senaste
femtio åren. Vad som här krävs är en
genomgripande revision, vilken dels tar hänsyn till
och återspeglar framstegen inom matematiken
som vetenskap, dels fyller de krav som de
vetenskapliga och tekniska utbildningsbanorna
bör ställa i fråga om grundkunskaper inom
matematiken.
Metodiken i matematikundervisningen i
Sverige har ej heller undergått några större
för-* ändringar. I USA pågår utomordentligt
intressanta studier och experiment. I detta arbete
kan en rad olika riktningar särskiljas, vilka
egentligen endast har den uppfattningen
gemensam att en ny metodik krävs. I övrigt
stälde abstrakta begreppens förespråkare mot dem
som vill göra undervisningen livsnär, och de
som anser förståelse hos eleven viktig mot dem
som finner inlärning av regler och formler och
instruktion i dessas bruk vara den snabbaste
vägen att få fram räknemässigt kompetenta
adepter.
Med en moderniserad läroplan och förbättrad
undervisningsmetodik som grund borde också
dels utbildningen av matematiklärare omläggas
och intensifieras, dels nva och starkt
förbättrade läroböcker utvecklas så, att inverkan av
mindre goda lärare till största möjliga del
kompenseras.
OEEC har ett arbetsutskott som behandlar
frågor om vetenskaplig och annan högt
utbildad teknisk arbetskraft. Detta utkom i början
av 1958 med ett program för avhjälpande av
bristen på vetenskapsmän och högt
kvalificerade tekniker. Här konstateras bl.a. att
ungdom avskräcks från den naturvetenskapliga
banan genom undermålig
matematikundervisning i skolan. Vissa åtgärder såsom en
internationell expertkonferens samt
experimentverksamhet vid en utvald skola har föreslagits.
I samarbete mellan Samfundet Näringsliv och
Samhälle, Lärarhögskolan samt 1957 års
Skol-beredning pågår i Sverige en undersökning
av matematikundervisningens nuvarande läge,
dess framtida mål och medel på ett stadium
motsvarande det sjunde till nionde skolåret.
Man har gått igenom kursplaner och
läroböcker och sökt kartlägga lärarnas undervisning.
Gymnasie- och yrkesskollärare liar fått ånge
vilka krav de ställer på nya elevers kunskaper
och vilka brister som är mest framträdande.
Man skall även studera vilka behov av
matematikkunskaper som yrkesinnehavare i olika
näringsgrenar har, man skall pröva
kunskapsbehållningen och sätta denna i relation till de
kurser som vederbörande en gång läst.
Med denna studie hoppas man få ett
underlag för en revision av kursinnehåll och
metodik för matematikundervisningen i skolan
fram till gymnasiestadiet.
Den yrkesgrupp i samhället som nu torde
klarast se matematikens betydelse för det
materiella framåtskridandet och som samtidigt
förenar relativt betydande kunskaper i matematik
med en översikt av de olika
matematikgrenarnas värde i tillämpningar är ingenjörerna.
Det är därför glädjande att STF:s styrelses
arbetsutskott beslutat att sätta i gång en mot
SNS med fleras studie svarande undersökning
av fordringar på kursinnehåll, metodik, lärare
och läroböcker på realgymnasiet. Det finns
anledning förmoda, att STF här i samarbete med
andra goda krafter kan komma att göra en
bestående insats till fromma för den svenska
teknikens och därmed även industrins
framtid. GAH
980 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
