Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 39 - Den tekniska undervisningens mål i Sovjetunionen, av Ragnar Woxén - Elektricitetens roll i USA år 1978, av Rolf Gradin - OEEC-ländernas kemiska industri, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana att man knappast kan få tag i någon.
Överhuvud taget råder sådan knapphet i fråga
om varor att många personer i de bättre
inkomstlägena faktiskt synes ha svårt att göra
av med sina pengar trots att lyxvarorna är
dyra —- dock ej TV-apparater som betraktas
som nödvändiga informationsorgan.
Mål
Kulturbudgeten i Sovjet uppgår liksom i
Sverige till 11-—12 % av den totala budgeten.
Skillnaden är den att man där fördelar medlen på
annat sätt och använder relativt sett 3—4
gånger mer för den högre utbildningen vid
universitet och högskolor än vi gör.
Att Sovjet lyckats lösa problemet att få fram
tillräckligt antal akademiker av skilda slag och
kan utbilda bl.a. upp till 450 högskoletekniker
per miljon invånare beror på klarsyn och
målmedvetet handlande. Frapperande är även det
omfattande arbete som nedlagts för att skapa
organisationer som på effektivt sätt följer och
sprider kännedom om den nya västerländska
litteraturen — särskilt inom det tekniska och
det naturvetenskapliga området — för att
västerlandets rön snabbt skall kunna tillgodogöras.
Det är först i år som USA startat en
organisation för att söka följa Sovjets synnerligen
omfattande naturvetenskapliga och tekniska
litteratur.
Genom det totalitära systemet har Sovjet
kunnat dirigera nationalprodukten enväldigt och
därigenom kunnat göra löpande
kapitalinvesteringar av annan storleksordning än i
västerlandet. Man liar också hållit nere serviceyrkena
och därigenom uppnått stor produktion per
capita. Dessutom har man tillgodogjort sig
västerlandets teknik och under den senaste
femårsperioden har man i genomsnitt
redovisat en årlig produktionsökning av 12 %.
Denna beräknas emellertid 1958 komma att sjunka
till 7,6 %. Detta sammanhänger med att det i
början var så att säga lättast att utnyttja
västerns erfarenheter men också med att de
årskullar som nu kommer i arbetsför ålder är
små samt att sådan bostadsbrist råder att
verkliga kraftansträngningar måste göras för att
avhjälpa denna.
Konsumtionsstandarden är också mycket låg
men det ryska folket förefaller att successivt
ställa alltmer ökade krav på höjd
levnadsstandard — icke minst tack vare den vetskap
man nu alltmer får om den höga standarden
i USA — och man lägger särskilt märke till en
tendens hos de unga ryskorna att klä sig
amerikanskt. För att i viss mån hålla igen denna
strävan synes man i press, radio och television
konsekvent låta påskina att landet är hotat
utifrån. I ett hotat läge är den enskilde
medborgaren ju alltid villigare att försaka.
För att på någorlunda rimligt sätt tillgodose
folkets krav och samtidigt uppnå en årlig
produktionsökning synes Sovjets mål vara att
utbilda mycket stort antal tekniker och
naturvetare samt att bedriva en intensiv forskning
— för kostnader av annan relativ
storleksordning än här. Med sin stora numerär, sina
naturtillgångar, sin högtstående teknik och
vetenskap och sin sannolika möjlighet att redan
1960 producera mer kol, stål och energi än
Västtyskland, Storbritannien och Frankrike
tillsammans är Sovjetunionen en
utomordentligt betydelsefull maktfaktor. Härtill kommer
att Sovjet tack vare sin stora
utbildningskapacitet icke endast med kapital utan även genom
att sända ut tekniker kan intensifiera sin
nuvarande politik att hjälpa de underutvecklade
länderna och därigenom skaffa sig alltmer ökat
inflytande.
Endast en möjlighet för viss balans mellan
öst och väst torde finnas och den består i att
västerlandet så vitt möjligt samarbetar — både
i politiskt och icke minst produktionsmässigt
och handelspolitiskt hänseende — något som
framförallt de europeiska länderna måste
besinna medan tid är.
Elektricitetens roll i USA år 1978. USA:s
levnadsstandard kommer att stiga ca 50 % de närmaste
tjugo åren. Detta medför naturligtvis en ökad
användning av elektricitet inom alla områden, inte
minst inom hemmen. Detaljförbrukningen kommer
att överstiga användningen inom industrin. Gott och
väl 100 olika användningsområden för elektricitet
inom hemmen kommer att helt ändra levnadsvanorna.
Om vi stiger in i ett typiskt modernt hem 1978
kan vi vänta oss att finna bl.a. följande:
Husen är utrustade med elektriska
luftkonditioneringsanläggningar och skorstenar finns endast för
en eventuell öppen spis. En het dag när alla dessa
anläggningar är påkopplade för att ge svalka
konsumerar de mer elektricitet än som nu används
totalt i hela USA. De nu använda dammsugarna har
ersatts med en "elektrostatisk mopp" som förs över
golvet, varvid allt damm uppsamlas och kvarhålls.
Tvättmedel behövs inte längre vid tvätt, utan all
smuts avlägsnas med hjälp av ljudvågor med
lämplig frekvens. Peltier-effekten, dvs. fenomenet att ett
lödställe mellan två olika metaller avkyles om det
genomflytes av en elektrisk ström, utnyttjas för alla
kylanläggningar. Belysningen i hemmen är radikalt
ändrad. Ljuset har blivit en del av rummet, det har
mer än nu utnyttjats av arkitekterna för dekoration.
1956 sade den då 80-årige Charles Kettering: "You
will always underrate the future. With willing hands
and open minds, the future will be greater than the
most fantastic story you can write." Det som här
skisserats är inga utopier, det är endast möjliga
resultat av det utvecklingsarbete som nu pågår inom
den elektriska industrin på samma sätt som radar
och atomenergi utgör realiserandet av de
upptäckter som gjordes på 1930-talet (Tomltnson Fort i
Edison Electric Institute Bulletin aug. 1958 s. 257
—260). Rolf Gradin
OEEC-ländernas kemiska industri ökade sin
produktion med 10 °/o under 1957, medan hela
industrins produktion ökade med 5 °/o jämfört med
föregående år. Produktionsstegringen 1958 ser ut att bli
något mindre; första halvårets kemiska produktion
var 6 % större än första halvårets 1957 och hela
industrins produktionsökning under samma tid var 3 °/o.
De branscher som expanderat mest är
petroleumkemikalier, plaster och kvävegödsel. WS
1016 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
