- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1024

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 39 - Andras erfarenheter - Minskade transformatorförluster, av G Olsson - Nylonkord i bildäck, av SHl - Skördetid och oljefröets kvalitet, av SHl - Den gaskylda atomreaktorn i USA, av SHl - Kanamycin ett antibiotikum, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i lindningarna ökas. Vinsten i effektförluster får
emellertid vägas mot de ökade materialkostnaderna.
En viss optimal dimensionering existerar, som
fabrikanterna givetvis strävar efter att uppnå.

Ett plåtmaterial, som visat sig fördelaktigt att
använda i järnkärnan, är den på senare tid
framställda kallvalsade magnetiskt riktade plåten. I
valsriktningen har denna plåt mycket gynnsamma
magnetiska egenskaper, som medför att effektförlusterna
endast blir ungefär hälften så stora som i den
tidigare använda varmvalsade plåten. En ytterligare
fördel är att det amperevarvtal som fordras för
magnetiseringen samtidigt sjunkit med en tiopotens.
Om flödesriktningen avviker från valsriktningen
uppvisar emellertid den orienterade plåten betydligt
sämre egenskaper. Sålunda erhålles vinkelrätt mot
valsriktningen 2—2,5 gånger så stora förluster som
längs denna.

I transformatorer av konventionell konstruktion
får man i stora delar av järnkärnan — hörnen —
flödesriktningar som avviker från valsriktningen,
vilket således ger höjda förluster. Det bör emellertid
åtminstone i mindre transformatorer vara tekniskt
möjligt att åstadkomma en järnkärna, där
valsriktningen överallt sammanfaller med flödesriktningen
(ringkärna). I så fall erhålles icke oväsentligt
minskade förluster eller, om flödestätheten i stället ökas,
minskad järnmängd och därmed även minskad
transformatorvikt. Som teoretiskt exempel anges
att totala transformatorvikten på detta sätt kan
sänkas med 11 »/o vid oförändrade förluster genom att
flödestätheten höjes från 1,5 Vs/m2 till 1,6 Vs/m2
(Elektrizitätswirtschaft 1958 h. 8 s. 203—205).

G Olsson

Nylonkord i bildäck

I USA har däck med nylon- och rayonkord provats
parallellt på taxibilar; varje bil hade två däck med
nylonkord och två med rayonkord. De förra var
slanglösa, de senare med slangar; alla var från
samma fabrik. Vid prov med 78 däck av vartdera slaget
gick i genomsnitt nylonkordsdäcken ca 98 000 km
och rayonkordsdäcken ca 72 000 km. Alla däcken
regummerades under provet (enl. E.I. du Pont de
Nemours & Co.). SHl

Skördetid och oljefröets kvalitet

Många försök i Sverige och utlandet har visat att
oljehalten hos nästan alla oljeväxters frön stiger
avsevärt närmast före och under mognaden. Hos
svenska oljeväxter når den maximum vid eller efter
gulmognad (gula skidor och bruna till svarta frön
hos raps och rybs). Hos höstraps har man funnit
den högsta oljehalten 2—3 veckor efter
gulmognaden.

Fröskörden blir i allmänhet störst, om man
skördar vid gulmognad. Vid en senare tidpunkt får man
oftast mindre skörd på grund av stormskador och
spill vid skörden. Kan man undvika spill erhålls
dock större avkastning vid sen skörd därför att
fröna växer även någon tid efter mognaden.

Dråsningen är olika stor för olika sorter. Den är
sålunda minst för vitsenap, oljedådra och vårrybs,
vilka utan större risk kan skördetröskas på rot.
Risken för spill på grund av dåligt väder är störst
för svartsenap och sareptasenap men är stor även
för raps.

För att hindra stormskador på mogen raps kan
man stränglägga den i gulmognadsstadiet med en
speciell maskin som behandlar rapsen skonsamt.
Ett annat sätt är att välta den med en särskild, lätt

vält. Denna nya metod har framför
strängläggningen fördelen att frömognaden fortskrider normalt
samtidigt som stormskador effektivt hindras.
Skördekostnaderna blir lägre och fröspillet mindre (B
Lööf i Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 1958
h. 1—2 s. 61—73). SHl

Den gaskylda atomreaktorn i USA

Atomic Energy Commission har föranstaltat en
utredning om den gaskylda, grafitmodererade
reaktorns ekonomi. Man har därvid funnit att helium
är fördelaktigare än koldioxid som
värmeöverföringsmedium därför att den senare oxiderar
grafiten vid mer än 540°C. Magnesiumkapslade
bränsleelement av naturligt uran anses användbara vid upp
till ca 400°C. Med svagt anrikat bränsle i form av
urandioxid, kapslad i rostfritt stål kan emellertid
mycket högre temperaturer tillåtas.

Gaskylda reaktorer med svagt anrikat bränsle
anses nu kunna ge överhettad ånga av 540°C och mer
än 70 kp/cnr tryck. Dessa data närmar sig dem som
gäller för dagens ångkraftverk och bör ge en
termisk verkningsgrad på 30—35 °/o. Verk på mer än
200 MW eleffekt kan konstrueras.
Anläggningar av denna typ kan under de närmaste
fem eller sex åren byggas för 400—500 $/kW
eleffekt (2 200—2 750 kr/kW), exklusive driftkapitalet,
räntan under byggnadstiden och kostnad för den
första bränsleladdningen. Det verk för 215 MW
eleffekt som kostnadsberäknats skulle ge elenergi till
1,34 et/kWh (ca 7,4 öre/kWh), om utbränningen är
216 000 MWh/t bränsle.

För en reaktor med naturligt uran som bränsle
blir utbränningen bara omkring en tredjedel av den
just angivna. Då reaktorn blir större, blir
anläggningskostnaden vidare ca 30 °/o högre. Vid en
ut-bränning av 65 000 MWh/t blir bränslekostnaden
0,25 et/kWh, dvs. ungefär densamma som för en
reaktor med svagt anrikat bränsle. För ett verk på
215 MW eleffekt beräknas strömpriset bli 1,62
et/kWh (ca 8,9 öre/kWh). Man anser att
utvecklingsmöjligheterna för gaskylda reaktorer med
naturligt uran är små (Nucleonics maj 1958 s. 104,
146). SHl

Kanamycin ett antibiotikum

I Japan upptäckte man på nyåret 1956 ett nytt
antibiotikum som fått namnet kanamycin. Det är ett
vattenlösliga basiskt ämne, effektivt mot såväl
grampositiva som gramnegativa bakterier. Det uppges
likna neomycin och streptomycin. Dess
verkningsområde är nästan lika stort som tetracyklinernas
men av annan natur. Kanamycin är sålunda
effektivt mot stafylokocker, tuberkelbaciller och ett antal
motståndskraftiga bakterier som infekterar
urinvägarna.

Vid djurförsök har man funnit att kanamycin har
stor aktivitet, liten giftighet och mycket små
biverkningar. Prov på människor började i slutet av
1957 och har utförts i USA, Kanada, Mexico och
Europa; goda resultat har uppnåtts med hundratals
patienter, lidande av många olika infektioner.
Känsliga bakterier tycks inte bli resistenta mot
kanamycin lika lätt som mot andra antibiotika.

Kemiskt är kanamycin unikt bland antibiotika
genom sin stora stabilitet. I vattenlösning förändras
det inte vid pH 2,0—11,0; det motstår både syror
och alkalier. Det kan vidare steriliseras på vanligt
sätt i autoklav och kan lagras minst tre år utan
kylning (Chemical & Engineering News 28 juli 1958
s. 24). SHl

1024 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free