- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1031

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 39 - Moderna havsisbrytare i Östersjön, av P Gösta Bölin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. (i. Lastmoment vid fram-backmanöver.

möjligheterna. Man inställer således från
bryggan med varje manöverläge ett visst
dieselmotorvarvtal samtidigt som
omformargenera-torernas fältkretsar påverkas, medan ändring
av propellermotorfälten först tillgrips, när
maximala dieselmotorvarvtalet uppnåtts.
Manöverdonen blir därigenom givetvis mer
komplicerade, och även på befälhavaren ställes
större krav vid manövreringen av fartyget.
Den korta tiden, som "Odén" varit i drift har
ännu inte kunnat ge belägg för att denna
kom-plicering uppväges av en mer skonsam drift av
dieselmotorerna.

Ur isbrytningssynpunkt förefaller det på de
finländska fartygen använda systemet ha
många fördelar, i synnerhet synes den
automatiska momentökningen vid låga
propellervarvtal vara väsentlig. En kombination av båda
systemen, om den låter sig förverkliga utan
alltför komplicerade anordningar, skulle vara
idealisk.

Fram- och backmanövrer

Ett av de hårdaste belastningsprov. som
maskineriet i öppet vatten kan utsättas för, är en
fram-backmanöver, som företas vid full fart
fram med fartygets alla eller endast med en
eller några propellrar, medan de övriga
fortfarande roterar framåt. Propellervarvtalet
faller därvid snabbt till "släpvarvtalet", 60—70 %
av normala varvtalet. Sedan måste propellern
bromsas ytterligare, och maskineriet måste
uppbringa bromsmoment för att övervinna de

betydande negativa lastmomenten som
uppstår (fig. 6) med sjunkande propellervarvtal.
Så snart släpvarvtalet underskrides, driver
propellern propellermotorn som generator och
lämnar bakeffekt till maskineriet. Därvid måste
även avlösning av vattenströmmen kring
propellern förhindras, dvs. propellern får icke
bromsas för snabbt.

Den fördröjning, som ofta används vid svåra
omkastningsmanövrer ur höga farttillstånd, är
icke önskvärd vid manöver vid låga farter. På
den argentinska isbrytaren "General San
Martin" synes fördröjningen i
omformargenera-torns fältkretsar icke ha använts och ändå har
goda manöveregenskaper uppnåtts vid svåra
manövrer utan att bakeffekten blivit för stor.
Det vore önskvärt att genom manöverförsök
utröna den ur alla synpunkter lämpligaste
anordningen för att tillförsäkra isbrytarna de
optimala manöveregenskaper som denna
fartygstyp kräver.

Skrov

Stålkonstruktionen har liksom skrovformen
inte undergått större förändringar, om man
bortser från att svetskonstruktioner numera
nästan uteslutande används för styrkeförband.
Valet av lämpliga elektroder har därvid varit
svårt, när det gäller fartyg som skall operera
i arktiska farvatten. I Östersjön synes
dessbättre inte samma risk för elektrolytisk
korrosion mellan svets- och grundmaterialet
föreligga. Mer uppmärksamhet än tidigare har
ägnats åt skrovmaterialets tillräckliga slagseghet
vid låga temperaturer. I Ryssland har man
därvid ävensom på konstruktionernas styrka
mycket höga fordringar, troligtvis med hänsyn till
att de ryska fartygen även användes i arktiska
områden.

Inredning och utrustning

Tjänstgöringen för isbrytarna är oftast lång,
och under svåra isvintrar ställer den hårda
krav på besättningen. Det kan därför inte nog
framhållas att alla möjligheter till att skapa
en trivsam och ombonad inredning bör
tillvaratas.

En rätt viktig detalj härvidlag är
ventilationssystemet för bostadsinredningen. Den kalla
vinterluften är mycket torr och vid
uppvärmningen får den en mycket låg relativfuktighet.
Detta är påfrestande för de ombordvarande,
och allt trämaterial som eventuellt ingår i
inredningen torkar sönder. Att anordna ett
ventilationssystem som arbetar med många
luftväxlingar och som samtidigt utgör
uppvärmningssystemet för fartyget är sålunda en
olycklig lösning av detta problem. Antingen bör inan
skilja uppvärmningen från ventilationen och
inskränka antalet luftväxlingar till ett minimum
eller också måste man tillämpa ett komplett
luftkonditioneringssystem, som även
tillfredsställande reglerar luftfuktigheten.

Även lufttillförseln till maskinrummen ger

TEKN I SK TI DSKR I FT 1958 1031

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free