- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1058

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Den gaskylda, grafitmodererade atomreaktorns utveckling, av SHl - Statens Skeppsprovningsanstalt 1957—1958, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid minst 250°C uppstår
"strålningsglödg-ning" som man tror beror på att
mellanrumsaggregaten bryts sönder genom
neutronbombardemanget. Vid växande stråldos når
därför den i grafiten upplagrade energin troligen
en jämviktsmängd varför man kan vänta att
den även vid långvarig drift skall bli relativt
liten i en reaktor som arbetar vid minst
250°C.

Detta har dock ännu inte bekräftats
experimentellt. De data som finns tycks emellertid
visa att vid 20 års drift med 5 X 10u n/cm"s
neutronflöde den upplagrade energin vid
250°C blir ca 10 % av den vid 200°C, även
om man bortser från möjligheten att jämvikt
uppstår.

Grafitens reaktion med koldioxid
Mekanismen för reaktionen mellan grafit och
koldioxid vid bestrålning är ännu inte
fullständigt känd, men man tror att den består i
bildning av kortlivade joner. Man har nämligen
påvisat C02+- och CO+-joner. Ingenting tyder
på att reaktionshastigheten påverkas av
temperaturändringar vid mindre än 500°C, men
den tycks vara proportionell mot gastrycket
och y-strålningens intensitet.

I reaktorer av Calder Hall-typ är grafitens
oxidationshastighet 0,05 % per år vilket anses
acceptabelt. Vid större effekt per viktenhet
bränsle blir y-strålningen starkare, och man
kan vänta att oxidationshastigheten skall bli
större. Man kan emellertid minska den genom
att hindra jonerna att komma i kontakt med
grafiten, antingen genom att isolera denna från
gasen eller genom att kontinuerligt avlägsna
jonerna ur gasen.

Man kan sålunda isolera grafiten t.ex. genom
att fodra gaskanalerna med en metall, såsom
rostfritt stål eller beryllium. Jonerna kan
avlägsnas genom införande av en inhibitor.
Vidare kan man klä gaskanalerna med utbytbara
grafithöljen, en metod som dock är
användbar, bara om huvudsakligen grafitytan
oxideras.

Plutonium

Man kan inte använda plutoniummetall som
bränsle därför att den har låg smältpunkt
(640°C) och dess fasomvandlingar vid lägre
temperatur orsakar stora dimensionsändringar
vid temperaturväxlingar.
Uran-plutoniumlegeringar väntas vid stor utbränning ge för stor
distortion av bränsleelementen. Många
legeringar av plutonium med metaller med litet
absorptionstvärsnitt har för låg smältpunkt,
men man beaktar möjligheten att använda
någon av dess legeringar med järn, beryllium
eller zirkonium.

Om urandioxid används som bränsle,
koncentreras emellertid intresset på återföring av
plu-toniet som PuO, eller Pu203. Skall plutonium
användas i homogen blandning med
urandioxid, är PuOo lämpligast. Kostnaden för
denna bränsleblandning anses bli lägre än för
uran-plutoniumlegering.

Skall plutoniet användas i separata
bränsleelement, måste utspädningsmedlet ha god
värmeledningsförmåga såvida inte mycket tunna
bränsleelement kan användas. En kerametall
av plutoniumdioxid och järn väntas bli billig
i tillverkning och ha god stabilitet vid förhöjd
temperatur. Detsamma gäller för
kombinationen grafit-Pu,03.

Andra tänkbara material är Be0-Pu02,
Th02-Pu02 och karbidblandningar.

Man arbetar på att finna den bästa metoden
för återföring av plutonium och väntar att
hanteringen av a-aktiva material skall utvecklas
så att återföring av plutonium blir ekonomiskt
tilltalande. SHl

Statens Skeppsprovningsanstalt 1957 — 1958.

Under våren 1958 har en avmattning konstaterats i
fråga om nya uppdrag inom den civila sektorn men
å andra sidan har uppdragsvolymen från
Marinförvaltningen varit stor i samband med projekteringen
inom förvaltningen av helt nya fartygstyper. En
fortsatt utveckling mot uppdrag, vilka innefattar
alltmer komplicerade problem, har gjort sig
märkbar. För de civila beställningarna sammanhängde
detta förhållande bl.a. med de problem beträffande
framdrivningen, som uppstått i samband med den
snabba utvecklingen mot allt större tankfartyg.

Anstaltens utrustning har under verksamhetsåret
kompletterats med diverse provningsanordningar,
instrument m.m. Ett för utrustning avsett
reservationsanslag om 55 000 kr. erhölls 1957, avsett för
viss mätutrustning i samband med försök i vågor.
Förberedande experiment och konstruktioner för
denna utrustning har utförts. Konstruktionsarbetet
kommer att fortsätta efter det erfarenheter och rön
från forskningen på området i USA införskaffats.
Den i tidigare årsberättelser omtalade mindre
kavi-tationstanken har tagits i bruk.

Bland utförda forskningsuppgifter må bl.a.
framhållas mätningar av statiska stabilitetsderivator på
en specialmodell med användande av en ny vid
anstalten konstruerad och tillverkad
sexkomponentvåg. Kavitationsundersökningar med
handelsfartygspropellrar har utförts i såväl homogen strömning
som i anslutning till akterskeppsmodeller.
Omfattande försök för isbrytare gjordes. Rullningsförsök
utfördes för studium av slingerkölars inverkan på
rullningsrörelsen.

Bland arbeten av forskningsnatur, som i egen regi
genomförts, fortsatts eller igångsatts märks
slutbearbetning av resultaten från självdriftsförsök med
fem i olika skalor utförda men geometriskt
likformiga modeller av ett "Victory"-fartyg, vidare försök

i vågor med en fartygsmodell. En serie
propeller-modeller konstruerade med hjälp av den s.k.
virvelteorin är under tillverkning och undersökningar
avseende kavitationstalets och
cirkulationsfördelningens inverkan planeras.

Fartygsmodellnumren hade vid räkenskapsårets
slut kommit upp i 886, varav 58 tillkommit under
året, och propellernumren i 829, varav 25
nytillkomna.

Med 754 361 kr. i inkomster och 735 218 kr. i
utgifter visar budgetåret ett överskott av 19 143 kr.
Av inkomsterna hade 72,8 % influtit från svenska
uppdragsgivare — 24,6 °/o från Göteborg och 48,2
från övriga Sverige — samt återstoden 27,2 °/o från
Danmark, Finland, Norge, Polen och Sovjetunionen.

N Lll

1058 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free