Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Debatt: Sprödbrott, utmattning, korrosion, kluvenhet, av G G A Brising och N G Leide - TNC: 3. Rea — jet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det understryker blott betydelsen av den
utomordentliga omsorg, som bör nedläggas vid valet av
fartygsmaterial. När förf. anger att järnverken
måste skilja mellan ca 18 olika kvaliteter för
skepps-byggnadsändamål, antyder det med hänsyn till
korrosionen, att man måste föra 18 sorters elektroder
i lager för att ständigt kunna åstadkomma svetsar,
som inte korroderar i likhet ined fig. 3. Har man
i verkstäder möjlighet att så noga kontrollera
materialet och välja rätt tillhörande elektrod?
G G A Brising
Orsaken till det relativt ringa antalet publicerade
resultat från mätningar med trådtöjningsgivare ombord
på fartyg är inte säkert bristande förtroende för
metoden. En utrustning, som kan inregistrera det
samtidiga skeendet hos alla de faktorer, som inverkar,
blir mycket dyrbar och fordrar god skötsel.
Bearbetningen av resultaten blir ytterligare en stötesten, då
man för att få representativa värden kan få gå
igenom åtskilliga kilometer mätpapper. Vad som
behövs är fortsatta mätningar och framförallt
tolkning och offentliggörande av erhållna resultat. Allt
är givetvis beroende av en sakkunnig planering
bakom mätningarna.
Det kan kanske verka oroande med de anförda 45
haverierna under perioden 1954—1957. I jämförelse
med det antal haverier, som rapporterats under åren
vid slutet av andra världskriget och åren närmast
efter fredsslutet är frekvensen låg. Helt torde man
aldrig kunna räkna med att sprödbrottet skall
försvinna från haveristatistiken.
För att sprödbrott skall uppstå i en
stålkonstruktion måste flera inverkande faktorer samverka. Av
dessa är materialets egenskaper en av de viktigaste.
Egenskaperna förändras emellertid mycket riktigt
ined åren, materialet åldras. Detta innebär en
försämrad seghet och större risk för sprödbrott.
Undersökta stål, tagna ur spruckna plåtar, tyder
emellertid inte på att åldringen är någon väsentlig faktor
i sammanhangen, om inte materialet utsatts för
kallbearbetning orsakad av en yttre påkänning såsom
kollision, grundkänning eller dylikt.
Svårigheterna med skrot i ståltillverkningen är
säkert inte små, men stålframställning baserad på
malm utan inblandning av yttre skrot garanterar
inte att det framställda stålet blir segt. Svavel- och
fosforhalterna är begränsade för alla de stål, som
kommer till användning vid skrovbyggnad och
orsakar sällan trassel inom skeppsbyggeriet.
De 18 ståltyper, som nämndes i föredraget,
innefattar i huvudsak tre huvudstålkvaliteter, men då
de olika klassificeringssällskapen ej godtar
varandras certifikat måste alla de olika 18 typerna
hållas isär. De stora klassificeringssällskapen har
en gemensam kommitté, som arbetar på enhetliga
stålbestämmelser, men frågan kompliceras av
juridiska problem i samband med skadestånd vid
haverier.
Utmattningsundersökningar av fartygsstål har
givetvis förekommit, men den stora skillnad, som
finns mellan laboralorieprov i utmattningsmaskiner
och de verkliga konstruktionerna gör det vanskligt
att dra tillförlitliga slutsatser. Mer kommer det
säkert alt arbetas på den fronten.
En kontinuerligt registrerande apparat för mätning
av antalet påkänningar över olika tröskelvärden
finns installerad i fartyg, men dessa är få. Man
skulle vilja få fler fartyg på fler router utrustade
med sådana apparater. Resultaten följes av
Stiftelsen för Skeppsbvggnadsteknisk Forskning i
Göteborg. Utmattningsbrotten är emellertid från början
alltid lokala fenomen, och därför måste platsen för
impulsgivaren väljas ined omsorg, och då och då
bör den flyttas, för att man skall få så mycket data
som möjligt.
Potentialskillnaden mellan olika typer av
fartygs-stål är inte så stor, att man från stålverkshåll
ansett den vara av betydelse. Fartygsstål inom samma
hållfasthetsgrupp kan för övrigt levereras halvtätat,
Si-tätat eller Si-Al-tätat utan att konstruktören på
förhand kan avgöra, vilket som blir byggt in på ett
fartyg. Det blir i stället värmeslingor, rörledningar,
pålägg etc. som kan skapa lokal korrosion, som man
får se upp med. Genom införandet av av katodiskt
skydd söker specialfirmor komma till rätta just med
dessa punkter.
Som här nämnts är de 18 stålkvalileter, som man
måste särskilja vid skeppsvarven, inte så
väsensskilda, att man ur korrosionssynpunkt måste hålla 18
olika sorters elektroder. Praktisk erfarenhet har
emellertid visat, att i några enstaka, ofta
svårförklarliga fall, svetsfogar av en viss typ av elektroder
har visat sig mer korrosionsbenägna än andra.
Normalt synes emellertid de vid svenska varv använda
elektroderna ha tillfredsställande egenskaper.
N G Leide
/tnc
3. Rea—jet
Genom den snabba tekniska utvecklingen på
reak-tionsmotorområdet — hän mot raketdrift —- har
flera slags motorer med olika lösningar av
reaktionskraftens utnyttjande kommit till användning i
flygplan. Den ursprungliga luftstrålmotorn har nu
bl.a. två nya varianter, och raketmotorer har
tillkommit. En ny klassificering av motorerna har
blivit nödvändig.
TNC rekommenderar i samråd med K.
Flygförvaltningen följande nomenklatur för flygmotorer:
{Kolvmotor
Turbopropmotor [-(turbopropeller-motor)-]
{+(turbopropeller-
motor)+}
Jetmotor f Turbojetmotor
Rea(ktions)- (luftstrålmotor) \ p^otor
motor
(strålmotor) | Vätskeraket-
Raketmotor \ motor
1 Krutraketmotor
Härav framgår att ordleden ’"jet" icke ersätter "rea",
utan att reaktionsmotor eller reamotor fortfarande
har kvar sin betydelse av motor där
reaktionskraften utnyttjas. Ordet reaktionsmotor eller reamotor
kommer således alltjämt att begagnas som
gemensam term för detta slag av motorer. Benämningar
innehållande "jet" inskränker sig till kategorin
luft-strålmotorer och den speciella typen turbojetmotor.
TNC rekommenderar icke "jet" som självständigt
ord eller i sammansättningar, där "jet" i betydelsen
"luftstrål" skulle vara ologisk eller röna allvarliga
språkliga invändningar.
1076 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
