Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - Atomenergin i Storbritannien, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ilium av tryckvattenreaktorer för fartygsdrift.
I en annan nolleffektsreaktor, Nero, som
startades 1957, görs förberedande undersökningar
för AGR.
Hazel (tidigare Zetr II) är en
nolleffektsreaktor i vilken bränslet är salter av uran 235
eller uran 233, lösta i tungt vatten. Man gör
reaktorn kritisk genom att pumpa lösningen
till en behållare, omgiven av en grafitreflektor.
Herald, en lättvattenmodererad
forskningsreaktor för 5 MW värme, byggs vid Atoniic
Weapons Research Establishment. Den skall ge
starka flöden av termiska och snabba
neutroner och skall användas för allmänna
fysikaliska experiment med atomkärnor samt för
bestrålning av små prov för radiokemisk
forskning.
Heralds kärna provas ut i
nolleffektsreak-torn Horace. Storbritanniens första privatägda
forskningsreaktor Merlin blir en replik av
Herald. Båda dessa reaktorer beräknas bli
färdiga under 1958.
Utom dessa nyare reaktorer kör man alltjämt
Gleep (sedan 1947), Bepo (sedan 1948), Zephyr
och Dimple (sedan 1956) samt Lido (sedan
1956). Wigner-energin i Bepo frigjordes 1958
enligt en ny metod, som sägs ge full säkerhet.
Utvinning av fusionsenergi
Vid de första försöken att åstadkomma
kärn-fusioner i Zeta (Tekn. T. 1958 s. 213) liar man
erhållit bara små mängder neutroner som
uppstått genom fusion av deuteriumkärnor. På
grund härav och tekniska svårigheter blev
mätresultaten starkt begränsade, och man fick
mycket magra upplysningar om den process
vid vilken neutronerna uppstått.
Senare utförda experiment har emellertid
visat att de flesta neutronerna uppstår vid
högenergetiska (20 keV) deuteroners fusion med
andra deuteroner vilkas energi är låg. Under
den korta tid (ca 3 ms), som plasman hålls
samman, kolliderar deuteronerna inte så
många gånger att termisk jämvikt uppnås.
Hur de högenergetiska deuteronerna bildas är
inte utrett. Vid varje urladdnings början
anbringas ett betydande elektriskt fält över röret,
och det är troligt att deuteronerna får sin höga
energi genom acceleration i detta fält. Några
av de snabba deuteronerna har omkring tio
gånger så hög energi som de kan uppnå genom
motståndsupphettning. De högenergetiska
deuteronerna utgör bara en mycket liten del av
det totala antalet i röret.
Eftersom termisk jämvikt inte nåtts, kan de
iakttagna neutronerna inte anses ha
uppkommit genom en termonukleär reaktion. För att
en fusionsreaktor skall fungera måste termisk
jämvikt nås, och plasman måste hållas samman
minst ca 300 ms för att så skall ske.
Det anses emellertid att man kan nå högre
temperatur och långvarigare sammanhållning
än vid försöken i januari 1958. Man modifierar
nu Zeta för att öka dess effektivitet, och en
kraftigare maskin planeras.
Kärnkemi
Ett intressant problem inom teorin för
kärn-klvvning är orsaken till att urankärnan ger
klyvningsprodukter vilkas atomvikter varierar
inom ett stort område, ett annat är frågan om
neutroner sänds ut från kompoundkärnan eller
från klyvningsfragmenten. Vid en urankärnas
klyvning blir sålunda de båda delarnas massor
mycket oftare olika stora än lika stora fastän
man kan vänta motsatsen. Om orsaken härtill
liar man fått någon upplysning genom
radiokemiska studier i Harwell.
I ett fall bombarderades uran 238 med snabba
neutroner (14 MeV kinetisk energi), och
klyvningsprodukternas atomvikter bestämdes. Det
visade sig då att symmetrisk klyvning (lika
stora massor) är mycket vanligare vid 14 MeV
neutronenergi än vid termiska neutroners
0,025 eV. Man kunde också av
klyvningsprodukternas totala massa sluta att antalet avgivna
neutroner var ca 5 per klyvning vid 14 MeV
neutronenergi mot ca 2,5 för termiska
neutroner.
Vidare liar man bombarderat naturligt uran
med koljoner i cyklotron. Härvid fann man att
symmetrisk klyvning var ännu vanligare än
vid bestrålning med högenergetiska neutroner
och att 11 protoner och neutroner sändes ut
per klyvning.
Slutligen bombarderades torium 232 i
cyklotron med protoner av 6—100 MeV energi, och
mängdförhållandet silver 113 till barium 139,
dvs. symmetrisk till asymmetrisk klyvning,
bestämdes. Tvärtemot alla tidigare antaganden
visade det sig att den symmetriska klyvningen
inte ökar jämnt med stigande protonenergi
utan att en serie toppar uppstår vid vissa
energivärden. Topparna har kunnat sättas i
kvantitativt samband med en successiv
utsändning av neutroner från kompoundkärnan
när dennas excitering ökas.
Resultatet av dessa försök ger för första
gången upplysning om sannolikheten för
neutronemission eller klyvning av en atomkärna.
Försöken upprepas nu med uran och plutonium
varvid man hittills har funnit att förhållandet
mellan sannolikheten för klyvning ocli
sannolikheten för neutronemission är mycket större
för dessa tyngre kärnor än för toriumkärnor.
Härigenom blir topparna för symmetrisk
klyvning mindre utpräglade.
Radioisotoper
Man har utvecklat en process för isolering av
cesium 137 ur klyvningsprodukterna från
bestrålade bränslestavar. Metoden, som består i
utfällning följd av jonbyte, tillämpas i halvstor
skala i Windscale. Under året har man
levererat fyra sändningar, var och en på 1 kC
cesium 137, till brittiska sjukhus för
strålningsterapi samt en sändning på 1,3 kC till ett
kanadensiskt sjukhus.
Under redovisningsåret har Atomic Energy
Authority sålt radioisotoper för 650 000 £ vilket
1092 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
