Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Är arbetsvärderingen ett cirkelbevis? av Erland Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är arbetsvärderingen
ett cirkelbevis!
Fil. lic. Erland Lind, Stockholm
658.511.6
I flera sammanhang vill man jämföra olika
individer i deras egenskap av arbetstagare. Det
är då ofta fråga om en jämförelse, där man tar
hänsyn både till arbetstagarens verkliga
arbetsresultat och till sådana för arbetet värdefulla
egenskaper, som han har men vilka inte kan
komma till direkt uttryck i hans aktuella
befattning.
Ofta gör man jämförelsen i två steg. Man
försöker först att för varje befattning (eller ibland
för enstaka arbetsuppgifter) analysera och
värdera de ställda arbetskraven. Därefter försöker
man att för varje arbetstagare analysera och
värdera hur han uppfyller de i hans befattning
ställda kraven, varvid man även tar hänsyn till
sådana nyss nämnda egenskaper, vilka kan
anses ha ett potentiellt värde för arbetet. I det
första steget, då man värderar en befattnings
svårighet, kan man använda sig av en del
systematiska metoder, som brukar kallas
arbetsvärdering. På motsvarande sätt har man även
tillgång till en del systematiska metoder för det
andra steget, då man värderar en arbetstagares
duglighet i relation till svårigheten i hans
befattning. Dessa metoder har den allmänna
beteckningen meritvärdering.
Fig. 1. Aanalys- och jämförelsemetoder vid de olika
systemen för arbetsvärdering.
Huvudbegrepp och definitioner
Det är väsentligt att observera hur gränsen går
mellan begreppen arbetsvärdering och
meritvärdering. Arbetsvärderingen tar endast
hänsyn till befattningens svårighet och är
oberoende av vem som för tillfället innehar
befattningen. Meritvärderingen däremot beror både
av arbetstagarens kvalifikationer och
befattningens svårighet. Den utgår nämligen alltid
från de i befattningen ställda kraven som en
sorts nollnivå. Detta innebär bl.a. att resultatet
av en meritvärdering av en arbetstagare i
allmänhet kommer att förändras, om denne byter
befattning eller om hans arbetsuppgifter ändras
av annan orsak.
I det följande behandlas enbart
arbetsvärdering, dvs. den del av värderingskomplexet som
avser svårigheten hos arbetsuppgifter eller
deluppgifter i t.ex. arbetstempon,
arbetsoperationer, befattningar, befattningstyper.
Arbetssvårighet och arbetsvärdering
Det finns ett stort antal definitioner på
arbetsvärdering. I den terminologi1, som har
utarbetats inom Ingeniörsvetenskapsakademiens
Kommitté för Arbets- och Meritvärdering i
samarbete med bl.a. Tekniska
Nomenklaturcentralen utgår man från begreppet arbetskrav, varur
man härleder ett begrepp arbetssvårighet, med
vars hjälp man sedan definierar
arbetsvärdering. Man resonerar härvid på följande sätt.
Antingen det gäller en enstaka arbetsuppgift,
en del av en sådan eller en kombination av
flera arbetsuppgifter, finns det ett antal
arbetskrav vilka måste uppfyllas av den arbetstagare
som skall utföra arbetsuppgiften, deluppgiften
eller kombinationen. Det kan gälla t.ex. krav på
kunskaper, praktisk färdighet, fysisk
arbetsinsats, psykisk arbetsinsats, krav på att utföra
arbetet under vissa yttre betingelser i fråga
om t.ex. buller, temperatur, luftfuktighet.
Med arbetssvårighet menar man summan av
de ställda arbetskraven. Med ordet summa
avses i detta sammanhang en allmän matematisk
funktion och alltså i det enklaste fallet en
aritmetisk summa. Man säger dock i denna all-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
