Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Är arbetsvärderingen ett cirkelbevis? av Erland Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sorts systematisk interpolering, där tidigare
icke värderade befattningar läggs in på en
arbetssvårighetsskala med hjälp av vissa på
subjektiv väg på skalan redan fastlagda
referensbefattningar.
Mätinstrument
Då definitionen av det för området specifika
arbetssvårighetsbegreppet är klar, t.ex. i form
av en inplacering av ett representativt urval
befattningar på en arbetssvårighetsskala,
vidtar konstruerandet av mätinstrumentet,
arbetsvärderingsystemet, med vars hjälp man skall
mäta arbetssvårigheten. Det är ett rent tekniskt
specialproblem, som kan lösas på olika sätt.
Lösningens utformning beror bl.a. på med
vilken tillförlitlighet man vill att systemet skall
mäta. Det gäller då både systemets
tillförlitlighet i förhållande till vad det egentligen skall
mäta och dess tillförlitlighet vid praktisk
till-lämpning. Ju mindre tillförlitlighet man vill
godta, desto enklare utformning kan man i
allmänhet ge mätinstrumentet. Härvid gör man
naturligtvis alltid en kompromiss mellan de
båda tillförlitlighetskraven samt kraven på
enkelhet hos systemet.
Detta medför även, att man oftast väljer ett
enkelt förstagradssamband som matematisk
modell och därvid ansätter arbetssvårigheten
soin en direkt aritmetisk summa av
arbetskra-vens storlek. Att sedan — i de fall då man
låter mätinstrumentet få formen av ett
poängsystem — bestämma värderingsfaktorernas
antal ocli avgränsning, därefter göra
gradindelningarna av dessa och slutligen sätta poängtal
på varje grad är moment, vilka kan utföras med
hjälp av metoder som på ett helt motsvarande
sätt användes inom den moderna psykologien
och besläktade områden och som där godtagits
såsom vetenskapligt tillförlitliga. Dessa
metoder, vilka i regel är varianter av lösningar till
optimalproblem, skall inte behandlas här.
Sammanfattningsvis kan man säga att lika
litet vid arbetsvärdering — mätning av
arbetssvårighet — som vid t.ex. fysikaliska
mätningar kan man få mätinstrumentet fritt från
systematiska avvikelser från det som egentligen
skall mätas och fritt från tillfälliga fel vid
till-lämpningen. Vad som är väsentligt är
emellertid att man har metoder för att ånge hur dessa
systematiska och tillfälliga fel fördelar sig, och
att dessa metoder utan tvekan måste betecknas
som objektiva. Det innebär i sin tur också att
man har goda möjligheter att förbättra
mätinstrumentet, arbetsvärderingssystemet, på de
punkter, där detta visar speciellt stora mätfel.
Tyvärr har man beträffande de svenska
systemen ännu inte mera fullständigt genomfört
undersökningar, som på detta sätt skulle ge
mått på deras systematiska och tillfälliga
mät-tillförlitlighet.
CÅrkelbevis
Arbetsvärderingen har ofta kritiserats. Här
skall endast diskuteras en speciell tankegång,
som går ut på att arbetsvärdering är en logiskt
sett otymplig konstruktion av
cirkelbeviskaraktär.
Kritikerna resonerar då ungefär på följande
sätt: "Då man skall konstruera ett
arbetsvärderingssystem, väljer man först ut ett antal
befattningar och bestämmer sig därefter för hur
svåra man vill anse att dessa är i förhållande
till varandra. Man sätter till och med poängtal
som uttrycker vad man menar om deras
svårighet. Efter att man sålunda bestämt sig för
deras svårighetsgrad, bygger man på ett mer
eller mindre invecklat sätt upp ett
mätinstrument, ett arbetsvärderingssystem, som i bästa
fall ger just det resultat beträffande
befattningarnas svårighet som man från början bestämt
sig för att få. Är inte detta ett slående exempel
på cirkelbevis? Vad tjänar det hela för övrigt
till, när man inte får veta annat beträffande
befattningarnas svårighet än vad man från
början bestämt sig för att tycka?"
Om cirkelbevisresonemanget ses i snäv
bemärkelse, kan det givetvis utan vidare
tillbakavisas. Vid arbetsvärdering är det fråga om en
sorts mätning, där man först definierar det
som man vill mäta och sedan konstruerar ett
mätinstrument och slutligen utför mätningen.
Det är då klart att när man bestämt sig för
vilken definition man vill välja, så är i
realiteten också mätresultaten givna. Vid
matematisk bevisföring är det fråga om ett logiskt
resonemang, där man först ställer upp ett
postulat, därefter påstår något och slutligen bevisar
att det man påstår är riktigt, varvid man
endast får utnyttja logik, postulatet samt från
början uppställda axiom och tidigare bevisade
satser.
Sett i en något vidare bemärkelse är
cirkelbevisresonemanget såtillvida riktigt som man
naturligtvis efter konstruktionen av
värderingssystemet prövar hur pass korrekt detta mäter.
Det vore felaktigt att låta bli en sådan kontroll
och det vore orealistiskt att inte bland annat
göra den på de referensbefattningar, med vars
hjälp man definierat sitt svårighetsbegrepp.
Skulle man då få ett väsentligen annat resultat
än man från början strävat efter, betyder det
antingen att själva konstruktionen är fel eller
att man valt en definition på
svårighetsbegreppet, vilken strider mot det första av de förut
angivna båda villkoren. I båda fallen får man
göra om konstruktionen.
Hur är det med den sista frågan: "Vad tjänar
det hela till, när man inte får veta något som
man inte bestämt sig för att tycka från
början?" Det är huvudsakligen två nya resultat
man får då systemet är färdigt. För det första
får man veta, om ens förutfattade uppfattning
om referensbefattningarnas inbördes svårighet
var logiskt motiverad eller om den stred mot det
första av de nämnda båda villkoren. I det sista
fallet stämmer inte definitionen överens med de
mätresultat, som systemet ger. (Det förutsättes
att konstruktionen är korrekt gjord.) Men om
definitionen visar sig vara logiskt motiverad, får
man för det andra genom att tillämpa systemet
veta vilken svårighet alla andra befattningar
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
