Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Är arbetsvärderingen ett cirkelbevis? av Erland Lind - USA:s armé övergår till metersystemet före 1966 - Två italienska atomkraftverk - Storbritanniens sjunde atomkraftverk - Eurochemic Company's verksamhet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste anses ha, om de skall värderas enligt
samma normer som referensbefattningarna.
Detta sista resultat, som på intet sätt synes
kunna rubriceras som cirkelbevis, är givetvis
det mest värdefulla hos arbetsvärderingen och
det som motiverar dess existens.
I många fall lägger emellertid kritikerna in
en ännu vidare mening i begreppet cirkelbevis,
då de applicerar detta på arbetsvärdering. Vad
de då reagerar mot är att arbetsvärderingen
innehåller så litet av universell, absolut och
"objektiv" värdering. I stället kan den som
nämnts endast ge resultat, som är konsekventa
när de ses i relation till den tämligen
subjektiva definition, vilken före
systemkonstruktionen givits åt det speciella
arbetssvårighetsbegrepp som systemet skall mäta. Kritiken riktar
sig därvid i realiteten mot att man inom
arbetsvärderingen skulle ha misslyckats i att finna
ett allmängiltigt och samtidigt entydigt
arbetssvårighetsbegrepp och ett därtill hörande
mätinstrument. Vad kritikerna då eventuellt inte
har klart för sig är, att
arbetsvärderingsexperterna redan på ett tidigt stadium insett det —
i varje fall nu — omöjliga i en sådan
målsättning och därför medvetet valt den mera
jordbundna och i experternas mening realistiska
metoden att finna system som enbart medger
att man gör konsekventa värderingar av
arbetssvårigheten lios befattningar med hjälp av
överenskomna normer, vilka dock måste vara
fastställda på övervägande subjektiv väg.
Litteratur
1. Förslag till terminologi inom arbets- och meritvärdering.
IVA:s Kommitté för Arbets- och Meritvärdering, stencil.
Stockholm 1958.
2. Tabeller för arbetsvärdering. Svenska
Arbetsgivareföreningens Allmänna Grupp, De Förenade Förbunden och
Svenska Fabriksarbetareförbundet, Stockholm 1955.
3. Handledning i arbetsvärdering. Järnbruksförbundet,
Stockholm 1952.
4. Arbetsvärderingssystem för pappers- och
pappersmasseindustrierna. Sveriges Pappersbruksförbund och
Pappersmasseförbundet, Stockholm 1957.
5. \’ad är arbetsvärdering? Sveriges Verkstadsförening,
Stockholm 1957.
USA:s armé övergår till metersystemet före
1966 enligt vad dess chef har låtit förstå.
Metersystemet skall användas i alla sammanhang utom
för vissa meteorologiska uppgifter. Det torde vara
Nato-samarbetet som motiverar det revolutionerande
steget.
Två italienska atomkraftverk levereras från
Storbritannien och USA. Det brittiska för 200 MW
eleffekt får gaskylda, grafitmodererade reaktorer med
naturligt uran som bränsle; det skall placeras i Latina
64 km söder om Rom. Det amerikanska verket för
150 MW eleffekt får en kokarreaktor med anrikat
bränsle; det skall byggas i Syditalien vid
Garigliano-flodens utlopp. Båda verken skall vara i drift 1962.
Storbritanniens sjunde atomkraftverk, som
planeras av Central Electricity Generating Board,
blir på 650 MW eleffekt, dvs. större än något av de
tidigare verken. Det skall byggas i Sizewell vid
kusten nordost om London.
Eurochemic Company’s verksamhet. I oktober
1956 tillsatte OEECrs ministerråd en studiegrupp
som fick i uppdrag att planera ett europeiskt
företag för kemisk behandling av bestrålat atombränsle.
Studiegruppen har funnit att det är önskvärt och
möjligt att uppföra en för de europeiska länderna
gemensam anläggning.
Denna bör ha sådan utrustning att ett antal olika
bränsleelement, innehållande naturligt eller svagt
anrikat uran, kan behandlas. Den största
produktion som anläggningen behöver ha under tiden 1961
-—1961 anses troligen inte överstiga ca 100 t/år.
Utrustning för forskning bör finnas i sådan
utsträckning att kända behandlingsmetoder kan förbättras
eller anpassas för speciella ändamål och eventuellt
nya metoder kan utarbetas. Man har studerat två
alternativ: en fabrik för 100 t/år, som senare kan
byggas ut till ca 1 000 t/år, och en icke utbyggbar
anläggning för 100 t/år. Man har stannat vid det
senare alternativet.
Fabriken kommer att bestå av ca 20 byggnader:
åtta för behandlingsavdelningen, två för
forskningsavdelningen, sex för hjälpanläggningar (ångpanna,
transformatorstation, vattenreningsanläggning m.m.),
två för administration och hälsovård samt två för
mäss och tvättinrättning.
Behandlingsavdelningen skall bestå av en
anläggning för avkapsling och upplösning av bestrålade
bränsleelement samt en första separering av uran,
plutonium och klyvningsprodukter, en anläggning
för rening av uran och framställning av uranoxid,
en för rening av plutonium, en för behandling av
klyvningsprodukter, ett driftlaboratorium, en
cisternanläggning för inaktiva lösningar och en
underjordisk för långtidslagring av högaktiva lösningar samt
utrustning för behandling av lågaktivt avfall före
utsläppet.
Anläggningskostnaden uppskattas till 12 M$.
Anläggningen, som förläggs till Mol i Belgien, bör vara
i drift 1961. Den kommer att sysselsätta 400—150
personer. Vid beräkning av företagets inkomster har
man utgått från det amerikanska behandlingspriset
som är 15 000 $/1 naturligt uran, exklusive
transportkostnaderna. Härtill kommer 120 000 $ per sats
för rengöring av anläggningen. Driftkostnaderna
under 1961—1964 beräknas till totalt 10,4 M$ och
inkomsterna till 3,51 Mf>; driften skulle alltså kosta
netto ca 7 M$>, exklusive kapitalkostnaderna.
På grundval av denna utredning har European
Company for the Chemical Processing of Irradiated
Fuels (Eurochemic Company) bildats av tolv
länder (Tekn. T. 1958 s. 60, 119). För fabrikens
anläggning och drift under 1961—1964 behövs 20
miljoner ua (European Payment Union "units of
ffccount"), motsvarande ca 100 Mkr, som delats upp
i 400 aktier, var och en på nominellt 50 000 ua.
Aktierna har fördelats på deltagarländerna enligt
följande plan:
Aktier
Västtyska staten ................................................................................68
österrikiska staten ........................................................................20
Belgiska staten ................................................................................44
Danska staten ....................................................................................22
Commissariat à l’l5nergie Atomique, Paris ........................68
Comitato Nazionale per le Ricerche Nucleari, Rom––––44
Norska staten ....................................................................................20
Holländska staten ............................................................................30
Junta de Energia Nuclear, Lissabon .................... 6
AB Atomenergi, Stockholm ........................................................32
Schweiziska staten ........................................................................30
Turkiska staten ................................................................................16
Bolaget skall upplösas efter 15 år ("The European
Nuclear Energy Agency and the Eurochemic
Company", Paris 1958). SHl
1120 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
