Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Entalpidiagram för rökgaser, av Torsen Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Entalpidiagram
för rökgaser
Docent Torsten Widell, Stockholm
662.613.55
För bestämning av luft- och rökgasmängder
vid ett förbränningsförlopp liar man, speciellt
för överslagsberäkningar, sedan länge använt
linjära samband mellan bränslets effektiva
värmevärde och dessa gasmängder, fig. 1.
Sambanden enligt detta diagram är dock inte exakta
utan motsvarar genomsnitt för ett stort antal
olika bränsleprov.
Känner man sedan luftfaktorn X vid
förbränningen, dvs. kvoten av i verkligheten tillförd
mängd luft och den till fullständig
förbränning teoretiskt nödvändiga, kan den verkliga
luftmängden l och verkliga rökgasmängden y
beräknas ur
l = *lo (1)
y = 9o+ (A— 1) /» (2)
Beräkningen av entalpin i förbränningsluft
ocli rökgaser görs sedan vanligen ur mängd
förbränt bränsle ocli respektive gasers
specifika värme eller entalpi.
Ofta liar man emellertid inte något direkt
intresse av att känna till bränslemängden vid för-
Fig. 1. Teoretisk luftmängd (l0) och rökgasmängd
(g0) i m3 vid 0°C 1 bar för olika bränslen som
funktion av värmevärdet; o normal, tjock eldningsolja.
bränningen, utan det är den vid förbränningen
utvecklade värmeeffekten och sedermera vid
olika temperaturer ur gaserna upptagna
värmeeffekter som man vill ha reda på. I sådana fall
är det bekvämare att lia diagram med
rökgas-entalpin angiven i förhållande till bränslets
effektiva värmevärde. Ett par sådana diagram
över "relativ entalpi" för rökgaser redovisas i
det följande.
För ett jämförelsevis enhetligt bränsle, såsom
eldningsolja, blir luft- och rökgasmängderna
ungefär direkt proportionella mot
värmevärdet, under det att man för bränslen med
varierande fukthalter, såsom ved och torv, icke får
proportionalitet. I det förra fallet får man ett
enkelt diagram för den relativa entalpin, under
det att diagrammet blir mer komplicerat för
t.ex. ved med olika fukthalter.
Uttrycker man luft- och rökgasmängderna i
förhållande till den vid förbränningen
utvecklade värmemängden kan man för olja använda
konstanta värden under det att man för ved får
värden som varierar med fukthalten, fig. 2. Med
utgångspunkt från värdena i detta diagram har
diagrammen för relativ entalpi beräknats.
Diagram för oljeeldning
För beräkning av diagrammet för eldningsolja
liar antagits en tjockolja med effektiva
värmevärdet 41,1 MJ/kg (9 820 kcal/kg) och
innehållande 85,0 % kol, 11,3 % väte, 2,2 % svavel
ocli 0,06 % aska; resten i analysen 1,44 % har
ej tagits hänsyn till. Förbränningsluften har
antagits ha en fuktkvot på 0,01, motsvarande
80 % relativ fuktighet vid lufttemperaturen
+ 10°C.
Förutom temperaturen får man luftfaktorn
vid förbränningen som variabel, och
diagrammet (fig. 3) liar beräknats för värden på
luftfaktorn mellan 1 ocli 2, dvs. luftöverskott från
0 till 100 %. Såsom framgår av den streckade
linjen för g0 i fig. 1 får man ungefär samma
värde på gJHi för stenkol och olja, varför
diagrammet fig. 3 approximativt även gäller för
stenkolseldning, upp till ca 1 500°C. Vid
beräkningen av diagrammet för de högre tempera-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
