- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Entalpidiagram för rökgaser, av Torsen Widell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

turerna har hänsyn tagits till rökgasernas
dissociation. Denna är anledning till att kurvorna
kröker så starkt uppåt.

I diagrammet fig. 3 har som exempel inritats
en bestämning av teoretisk
förbränningstemperatur vid luftfaktorn 1,2 och 350°C
temperatur på förbränningsluften. Den relativa
en-talpin i bränsle pius luft blir 1,14 och den
teoretiska förbränningstemperaturen 2 010° C.
Antar man att rökgaserna lämnar eldstaden vid
1 050° C temperatur, blir rökgasens relativa
en-talpi 0,54. Således har 1,14 — 0,54 = 0,60 av
den vid förbränningen utvecklade
värmeeffekten upptagits i eldstaden.

Diagram för vedeldning

Diagrammet för vedeldning, fig. 4, har
beräknats för fukthalter i veden upp till 60 %.
Vedens effektiva värmevärde på torrsubstans har
antagits vara 19 MJ/kg (4 540kcal/kg) och
torrsubstansens analys 50,5 % kol, 6,2 % väte,
41,8 % syre, 1,0 % kväve och 0,5 % aska. De
antagna värdena utgör genomsnitt för ved av
gran, tall och björk. Liksom för diagrammet
för eldningsolja har förbränningsluftens
fuktkvot antagits vara 0,01.

Eftersom vedens fukthalt i så hög grad
inverkar på luft- och rökgasmängden, måste man
ha särskilda linjer för olika fukthalter. Som
exempel på diagrammets användning har
inritats bestämning av luftentalpi vid 350°C
lufttemperatur, luftfaktorn 1,6 och fukthalten
50 %; man får den relativa entalpin i luften
il = 0,21 av bränslets effektiva värmevärde.
Entalpin i bränsle + luft blir alltså 1,21. Den
teoretiska förbränningstemperaturen blir 1 325°C;

Fig. 2. Teoretisk luftmängd (l0) och rökgasmängd
(g0) i m3 vid 0°C 1 bar i förhållande till
värmeutvecklingen vid förbränningen, räknad på bränslets
effektiva värmevärde.

vid bestämning av denna dras linjen från
punkten på den vertikala axeln genom
temperaturen 0°C parallellt med den till höger i
diagrammet markerade hjälplinjen för 50 %
fukthalt. För rökgastemperaturen 1 075° C och i
övrigt samma data får man rökgasens
relativa entalpi 0,96. I detta exempel har alltså
1,21 — 0,96 = 0,25 av bränslets effektiva
värmevärde upptagits i eldstaden.

Utformningen av diagrammet fig. 4 har
baserats på följande beräkningar. Om vedens
fukthalt är F, blir fuktkvoten a = F : (1 — F) och
effektiva värmevärdet, räknat per kg
torrsubstans i den fuktiga veden Hu — 2,5 u, där Hu
är den torra torrsubstansens effektiva värme-

Fig. 3. Relativ entalpi i luft och rökgaser vid oljeeldning; gäller approximativt även för stenkol upp till
1 500°C.

1132 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free