Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - STF i oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I samband med visning av de nya rit- och
hörsalarna redogjorde Nils Ahrbom för KTH:s utbyggnad.
Byggnadsarbetet för vattenbyggnadslaboratoriet
utom ombyggnad i närliggande institutioner har
kostat 1,1 Mkr. Byggnaden för A och V jämte
laboratorium med en byggnadsvolym på ca 4 500 m3 har
kostat 6,4 Mkr. Till detta kommer utrustning för
1,75 Mkr. Då man började bygga till KTH 1945
planerade man att antalet intagna elever per år skulle
öka från 300 till 450. Nu tas 600 in, och lokalerna
är mycket trånga. Parkeringsproblemet är även
besvärligt. Inom området finns endast plats för 400
bilar, och studenternas bilar, vespor och
motorcyklar kan ej släppas in.
Sedan lantmätarna fått sina lokaler färdiga, har
lokalerna på Drottninggatan utrymts. För
närvarande pågår utbyggnad för flygteknik. Därmed är det
anvisade byggnadsområdet fullbyggt. För vidare
utbyggnad fordras antingen att Röda Korset säljer sin
fastighet eller att utvidgning får ske utanför
området.
Universitetsutredningen beräknar om ett år komma
med förslag om det framtida antalet studerande vid
KTH. Siffran 900 per år har nämnts i
sammanhanget. Därvid diskuteras även som ett alternativ att
inrätta en ny teknisk högskola på annan ort.
Utbyggnadsmöjligheterna för samtliga högskolor i
Stockholm håller även på att utredas. Därvid
kommer en generalplan för högskolornas utbyggnad att
göras upp.
Svenska Arkitektföreningen höll sitt första
egentliga sammanträde för hösten måndagen den 20
oktober. (Septembermötet ägde rum på Moderna Museet
med Le Corbusier som hedersgäst.)
Den nya ordföranden Lennart Uhlin harangerade
sin företrädare Mats Erik Molander för dennes
förtjänstfulla arbete genom åren. Därefter upptogs
programmet av en berättelse med bilder om
upplevelser och intryck i dagens Ryssland, samlade under
besöket där i samband med UIA:s kongress i
somras. Föredragande var Ahlborg, Alf Folmer, Nils
Islinger och Per-Olof Olsson. Deras bildmaterial var
omfattande och de hade mycket att berätta, varför
den ganska talrika publiken tacksamt såg och
lyssnade.
Med denna kväll och det föredrag, som hölls i mars
1958 på KTH av professor Savitskij från
arkitekturhögskolan i Moskva, har föreningens medlemmar
fått en god bild av vad som händer på byggfronten
i dagens Ryssland med aspekter på problem och
framsteg från såväl åskådarhåll som från dem som
leder arbetet, men den längtan att få se mer, som
man känt, har förr gällt individen i detta samhälle
än den arkitektur hon skapar åt sig.
Avdelningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik hade den 10 oktober ett ovanligt välbesökt
möte. På föredragssidan fanns ämnena
"tröghets-navigering" och "glimtar från IATA-mötet i Madrid".
Bengt Andersson visade sina kunskaper på
gyro-skopområdet och föreläste på det enkla sätt som
unga studerande längtat efter. Man kan räkna
tyngdkraften rätt på femte decimalen och dess riktning
på en bågsekund när. Denna vinkelstorlek har väl
för den vanlige teknikern endast kuriositetsintresse.
I tröghetsnavigeringssystemen mäter man
acelera-tionskrafterna vid hastighetsändringar och erhåller
genom dubbel integration den tillryggalagda vägen
(Tekn. T. 1956 s. 955). De tidigare stora massorna
hos mätande element har man ersatt med mycket
snabbt roterande gyron vilka har en drift mindre än
0,01 grad/h. Laboratorieprodukten i dag ger 0,001
grad/h och härav kan man väl förstå hur t.ex.
ubåtarna "Nautilus" och "Skate" kunde navigera
till Nordpolen utan att känna sig under isen. Man
lär ha kunnat bestämma sin position på en
bågsekund när.
Fritz Hjelte återgav de viktigaste föredragen vid
den nyligen hållna konferensen i Madrid. Knappast
någon behövde ångra att han ej varit där, ty i
allmänhet hade föredragen inget nyhetsvärde. Man
kunde lika väl köpa motsvarande rapporter hemma
i Sverige. Emellertid gav några överblickande
föredrag en god behållning genom att de överbryggade
mellanliggande områden som specialisten i vanliga
fall inte har tid att studera.
Det främsta intrycket från mötet var emellertid
att flygforskarna i Sverige nu befinner sig långt
efter utlandets forskning. Så var tidigare inte
förhållandet, men välfärdsstatens "intresse" för forskning
och framåtskridande måste ju så småningom bära
frukt.
Den 29 oktober höll föreningen ett möte av
intresse särskilt för dess skeppstekniker då S
Kullberg från Svenska Lloyd talade om sjötransport av
gods i enheter. Han behandlade först närtrafik till
vilken han räknade traden Sverige—England.
Svenska Lloyd använder här mycket lastpallar. Med
bilder visades hur enheterna byggdes upp, lastades och
lossades.
För arbete med större enheter har rederiet
utarbetat lämpliga behållare som särskilt sparat arbete
och tid i trafiken på Medelhavet. I USA används
i kusttrafiken en "lyft på- lyft av"-metod. Denna
som utnyttjar en tvärgående krän eller travers på
fartyget sparar mycket folk i hamnarna.
I diskussionen talade G Johnson om den växande
betydelsen av att fartygen har egna effektiva
lastnings* och lossningsanordningar och G Svantesson
granskade behållarsystemens inverkan på
hamnarbetet där de bl.a. kräver mer utrymme än
konventionella godstransportsystem.
Avdelningen för Lantmäteri fortsatte och vidgade
den 24 oktober den diskussion som förut förts i
Teknisk Tidskrift (1958 s. 269) om kartsekretessen.
Inledare var Bo Skårman, förste opponent, samt
kaptenerna Börje Gustafsson och Otto Axelson
respondenter.
Axelson konstaterade inledningsvis att den olagliga
underrättelseverksamheten i Sverige i dag pågår lika
intensivt som då de stora spioneriaffärerna
avslöjades för några år sedan. Bakgrunden till
kartsekretessen ligger häri, och man har i
sekretessbestämmelserna inriktat sig på att hindra att uppgifter
kommer ut, som man vet är eftersökta av spioner, t.ex.
järnvägsbroars och ställverks lägen, vägars
kapacitet, de största kraftledningarna och
transformatorernas lägen. Inom industrin vill man dölja den
direkta krigsproduktionen jämte den "civila"
teletekniska industrin. Många sådana uppgifter kan
dock erhållas ur fullt öppna källor, varför inte
enbart kartsekretess hjälper. Man söker ständigt få
mer förnuftiga bestämmelser och nu pågår en
översyn av bestämmelserna för den ekonomiska kartan.
Skårman fann det kufiskt att man enligt
Lantmä-teristyrelsens anvisningar direkt skall påpeka att
detaljer i en karta uteslutits av militära
säkerhetsskäl. Man har varit hemlig av sig på det här
området redan på 1600-talet, men med det hindrade
man mest viktiga arbeten inom landet. Kärnvapnen
har väl gett frågan ett helt annat läge, eftersom
stridsmedlens stora verkningsområden måste göra
att sekretess i fråga om små detaljer blir
meningslös. Skårman visade också ett par exempel på re-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
