Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Universitetsutredningen om forskning, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetsutredningen
om forskning
I juni 1955 tillsattes Universitetsutredningen
och fick sina instruktioner. "Tiden torde nu
vara inne att låta verkställa en allsidig och
förutsättningslös prövning av universitetens och
högskolornas uppgifter och behov i det
moderna samhället. I första hand måste det därvid
bli fråga om en långsiktig planering av de
högre läroanstalternas fortsatta utbyggnad. Det
synes mig (statsrådet Persson) nödvändigt att
nu angripa frågan om universitetens och
högskolornas ställning i dagens och morgondagens
samhälle."
Faktorer som särskilt skulle beaktas var det
stigande studentantalet, bristen på akademisk
arbetskraft t.ex. lärare och ingenjörer,
begåvningsreserven, forskarrekryteringen och
forskarutbildningen, undervisningens organisation
samt lokalbehovet.
Utredningen fick snabbt klart för sig att det
gällde att få fram fakta och siffror om tillgång
och efterfrågan på akademisk arbetskraft, nu
och i en möjligen överblickbar framtid. Med
denna kunskap skulle man kunna räkna sig
fram till hur de olika grenarna av
undervisningsväsendet borde dimensioneras. En del av
materialet fanns i t.ex. 1949 års
Arbetskraftsutrednings undersökning av statens och
kommunernas arbetskraftsbehov och i
Realskoleutredningens beräkningar om behovet av lärare
i högre undervisning. Annat material har
utredningen fått arbeta fram. Så t.ex. gjordes en
inventering av alla 1955 i yrket verksamma
akademiker. Professor Kjell Härnqvist
uppskattade begåvningsreserven med särskild
hänsyn till fallenheten för matematik och teknik
och undervisningsrådet Ragnar Lundblad har
undersökt skolans behov av lärare med
akademisk utbildning. Industriförbundet har
bidragit med sin bit till pusslet genom att kartlägga
behovet av ingenjörer (Tekn. T. 1957 s. 355).
Allt detta har emellertid tagit tid att få fram
och man kan säga att utredningen inte förrän
nu, hösten 1958, fått möjligheter att angripa sin
huvuduppgift. Under tiden har utredningen
sysslat med de omedelbara, högst angelägna
problem som uppstått genom den med det
stigande studentantalet kraftigt ökade
tillströmningen av elever till universitet och högskolor.
Till en början tog man itu med undervis-
Sammanfattning av "Forskningens villkor och behov", SOU
1958 : 32.
001.891(485)
ningsorganisationen vid de filosofiska
fakulteterna. En tidig promemoria har resulterat
bl.a. i att en akademisk lärarutbildning i
allmän och teoretisk fysik och kemi har startats
vid CTH under 1956 och 1957. I utredningens
första betänkande (Tekn. T. 1957 s. 757)
konstaterade man med förskräckelse den höga
avbrottsfrekvensen i universitetsstudierna och
drog därav slutsatser om önskvärdheten av en
effektivare, mer schemabunden och framför
allt bättre lärarledd undervisning, i stor
utsträckning i grupper. Universitetslektorat
infördes och principen om en av elevantalet
bestämd lärarkader knäsattes. Förslagen godtogs
av Riksdagen under sommarsessionen 1958 och
är nu under genomförande.
Redan i första betänkandet tog man upp en
del frågor om forskning och
forskarutbildning. Förbättrade licentiand- och
doktorandstipendier föreslogs liksom anslag till
ogra-duerade forskare för apparater och
hjälpkrafter. Universitetens allmänna "apparatanslag"
förstärktes osv.
För de tekniska högskolornas del blev
utdelningen enligt det första betänkandet skäligen
mager, något som remissinstanserna inom
teknisk forskning och undervisning nogsamt
framhöll. Man fick egentligen här bara fem
licentiatstipendier och 300 000 kr. till stöd för
ogra-duerade forskares apparatur, material och
hjälpkrafter.
I det nu på remiss utsända femte
betänkandet har Universitetsutredningen på allvar tagit
upp forskningens problem. Tre frågor är
primära: hur skall de som visar sig ha fallenhet
för forskning få en god forskarutbildning, hur
skall deras försörjning bäst tryggas i en
akademisk forskarkarriär och vilka hjälpresurser
behövs för att ett framgångsrikt
forskningsarbete på tillräcklig bredd skall kunna drivas
i Sverige. Lyckas man lösa dessa frågor, torde
forskarbanan utöva den lockelse på landets
bästa begåvningar som är den yttersta
förutsättningen för att vi i Sverige skall lyckas väl
hävda oss i den vetenskapliga, tekniska och
ekonomiska tävlingen länderna emellan.
Forskningens omfattning
Innan utredningen började fundera över dessa
problem kartlades, så gott som det gick, forsk-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
