- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1157

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Kemisk bindning av syre i vatten, av Max Zimmermann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemisk bindning av syre i vatten

Doktor Max Zimmermann, Leverkusen

Konstruktionsmaterial för ångpannor, såsom
järn och stål, reagerar med vatten framför allt
vid hög temperatur, under vätgasutveckling
enligt

3 Fe + 4 H20—► FeA + 4 H2

Magnetiten Fe304 bildar härvid ett tätt men
tunt skyddsskikt på järnytan, och reaktionen
avstannar snart.

Om vattnet innehåller luft, oxideras
emellertid skyddsskiktet till porös järn (III) oxid enligt

2 Fe304 + y2 02 —► 3 Fe203

Det måste därför ständigt återbildas så länge
vattnet påverkar det. Också vid
rumstemperatur bildas ett dubbelskikt på stål i beröring
med vatten enligt

Fe + 2 H20-^Fe(0H)2 + 2H

Även i detta fall störs jämvikten av i vattnet
löst syre, varvid Fe(0H)2 övergår till Fe(OH)3
eller det atomära vätet oxideras till vatten
(depolerisation).

Vid rumstemperatur löser 1 m3 vatten ca 8 g
syre vilket enligt de angivna formlerna kan
åstadkomma en korrosion, motsvarande 84 g
järn. Härav framgår att de praktiska
konsekvenserna av luft, löst i matarvatten, är
betydande, särskilt därför att korrosionen inte
likformigt fördelas över en stor stålyta utan
koncentreras till enstaka ställen, där punkt- eller
gropfrätningar uppstår. Rör kan därför på kort
tid bli perforerade; korrosionshastigheten
växer nämligen med temperatur och tryck
(fig. 1).

Det är tydligen mycket viktigt att syrefritt
vatten används i ångpannor, ocli man avgasar
därför matarvatten i första hand enligt
fysikaliska metoder (vakuumavgasning, termisk
avgasning). Det är emellertid mycket svårt att
på detta sätt avlägsna allt syret, och det
behandlade vattnet kan efter avgasningen ta upp
syre på nytt (fig. 2).

Därför har man framlagt flera förslag att
avlägsna syret i vattnet genom tillsats av ämnen
som kemiskt reagerar med det. Avsikten har
härvid framför allt varit att öka säkerheten vid

541.57

fysikalisk avgasning av matarvatten. Den
kemiska avgasningen och särskilt den kemiska
efteravgasningen skall göra den sista
syrgas-resten overksam. De viktigaste förslagen är:

2 Fe + 3 H20 + 1,5 O,,—► 2 Fe(OH)3
järnspåns-filter

2 Na2S03 + 02->Na2S04 sulfitmetoden

Temperatur

Fig. 1. Korrosionshastighet vid olika temperatur och
tryck; - vatten i öppet,–-vatten i slutet kärl.

Fig. 2. Avgasat vattens syreupptagning; - vatten

i rörelse,–-stillastående vatten.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free