Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Nybyggen - Automatiserad tillverkning av symaskinsdetaljer, av ty - Misoxer kraftverksförbund i Schweiz, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automatiserad tillverkning
av symaskinsdetaljer
Vid Husqvarna Vapenfabriks AB har man sommaren
1958 genomfört det första steget för automatisering
av symaskinstillverkningen. Denna omläggning har
föregåtts av årslånga överväganden, studier och
projekteringsarbeten.
Symaskinsproduktionen vid företaget är av sådan
storleksordning, mellan 400—500 per dag, att en
investering som ger en mycket hög
mekaniseringsgrad i och för sig är räntabel. Men då tillverkningen
av symaskiner för den internationella marknaden är
splittrad på en mängd typer, kan en automatiserad
tillverkning inte utan vidare införas. Detta problem
har man nu angripit från grunden och därvid
ändrat på de tidigare förutsättningarna, framförallt
genom en radikal förändring av konstruktionsarbetets
inriktning.
Konstruktionsarbetet avser nu framtagandet av ett
system, där detaljerna från en maskin kan användas
i en annan, vars egenskaper och grundform är helt
annorlunda. Med tanke på att man skall kunna
nyttja den automatiserade anläggningen under lång
tid framåt har man varit tvungen att tänka sig en
rad hypotetiska konstruktioner som i framtiden skall
kunna tillverkas i anläggningen.
För den automatiserade tillverkningen har
installerats en transfermaskin bestående av ett antal
enheter för spånskärande bearbetning. Dessa enheter
är uppställda på ömse sidor om en lång mittdel,
på vilken finns anordningar för fastspänning av
arbetsstyckena i fixturer. Arbetsstyckena i sina
fix-turer matas stegvis fram mellan de olika
bearbetningsstationerna med sammanlagt 160 olika
skärverktyg. Innan de är färdigarbetade passerar de
maskinen två gånger. Tidsintervallet mellan stegen är
en minut och då fixturerna nått slutet av maskinen
återförs de till utgångsläget. Det manuella arbetel
inskränker sig till en omflyttning av färdiga,
halv-bearbetade och obearbetade arbetsstycken vid
utgångsstationen.
Maskinen styrs på elektromekanisk väg med
manövrering via en tryckknappstavla med ett optiskt
signalsystem. Maskinen har vissa kontrollstationer,
som tillser att de hål är borrade, som senare skall
vidarearbetas genom gängning, brotschning etc.
Bearbetningens kvalitet kontrolleras genom mätning
av verktygens förslitning mellan verktygsbytena (G
Brynge, H Giesselmann, A Rydell & E G
Norlander i Affärsekonomi 1958 h. 11 s. 737). ty
Misoxer kraftverksförbund i Schweiz
Fem kraftföretag i Schweiz har sammanslutit sig
till Misoxer Kraftwerke A.G., som har till uppgift att
utnyttja vattenkraften i två åar, Calancasca och
Moesa, vilka avrinner söderut till Lågo Maggiore.
Bristen på lämpliga dammlägen i dalgångarna och
önskan att undvika att stora områden skulle sättas
under vatten har lett till långa tunnlar och det
nödvändiga samarbetet, fig. 1 och 2.
Av nederbördsområdets 215 km2 har en del
erhållits genom utbyte med Hinterrheins.
Medelavrinningen är per km2 omkring 50 1/s. Vattenkraften
skall uttas i fem stationer, tabell 1.
Pian San Giacomo får vid Curciusa ett 28 milj. m3
magasin med en 86 m hög betongdamm, som
utbildas som kombinerad valv- och gravitationsdamm.
Avloppsvattnet skall ledas till en utjämningssjö vid
Corina.
Isolaverket utgöres av ett 6 milj. m3 magasin, som
skall bildas i dalen nedströms byn San Bernardino.
Även här blir det en valv- och gravitationsdamm,
som får 45 m höjd, 270 m längd, 5 m krönbredd,
22 m största tjocklek och kräver 70 000 m3 betong.
Valbellaverket får sitt vatten från Calancadalen,
som skall spärras med en 400 000—500 000 m3
sten-fyllningsdamm 3 km från byn Rossa. Magasinet
kommer att rymma 6 milj. m3. Då byggnadsgrunden
i dammläget är täckt av ett 125 m tjockt jordlager,
räknar man med att få utföra en flera tusen
kvadratmeters tätningsskärm i jorden. Vattnet ledes genom
en 6,2 km lång tunnel med 2,3 m diameter till en
maskinstation vid Spina. Dit ledes också genom en
kort tunnel vattnet från Isola. Efter Spina samlas
vattnet i utjämningsmagasinet vid Corina.
Soazza övertar vattnet från Corina och leder det
genom en ungefär 11 km lång tunnel med 2,5 m
diameter till en maskinstation vid Moesa 2 km ned-
Fig. 1.
Situationsplan över [-kraftverksgruppen-]
{+kraftverksgrup-
pen+} Misox i
kantonen
Grau-bünden.
1162 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
