Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Kemisk bindning av syre i vatten, av Max Zimmermann - Nybyggen - Holländskt varv med stor svetshall, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om hydrazinen skall ge skydd huvudsakligen
på ång- och kondensatsidan, kan den också
sättas direkt till ångan, t.ex. i en turbins
mot-trycks- eller förbiledning eller i ledningen till
kondensorn. Det är bäst att föra in hydrazinen
där ångan är litet överhettad, då blandningen
då blir bättre.
I fjärrvärmeverk kan hydrazin sättas till den
utgående ångan. Denna metod är alltid lämplig
när stora värmeöverföringsytor ingår i ett
system för ånga-kondensat i kretslopp, t.ex. i
pappersbruk och cellulosafabriker.
Man kan också använda hydrazin för att
hindra röstning efter betning av en ny panna
med saltsyra för avlägsnande av glödskalet på
plåten. Kondensorer, värmeväxlare och kylare
kan behandlas på liknande sätt.
Till vattnet i hetvattensystem sätter man 50—
80 g/m3 hydrazin och upprätthåller denna halt
genom nya tillsatser då och då.
Vid värmesystem, i vilka vattnet upphettas
med direktånga och överskottsvattnet går till
matarvattnet är det bäst att sätta så mycket
hydrazin till det ingående vattnet, att det
utgående håller 0,5—1 mg/1 Na2H4.
För värmeledningar, som har öppna
expansionskärl måste särskilda åtgärder vidtas. Man
kan t.ex. ansluta en kvävgasbomb till
expansionskärlet eller hålla en väsentligt högre
hy-drazinhalt i det.
Utnyttjas pannans ångrum som
expansionskärl, måste man beakta att en anrikning av
ammoniak kan uppstå. Härigenom kan
mässings-armatur korrodera då det alltid finns döda
rum där syre kan anrikas.
Hydrazin kan användas som korrosionsskydd
även i kylsystem med cirkulerande vatten.
Man har sålunda nått gott resultat med
hydrazin i en stor dieselmotors kylsystem. I sådana
fall måste man dock se till att inte luft följer
med kylvattnet.
Också som korrosionsskydd i bilkylare har
hydrazin givit gott resultat. Den har fördelen
att den kan sättas till vattnet tillsammans med
frysningsskyddet.
Hydrazins sönderfall kan ibland vara
önskvärt. Det kan t.ex. hända att med hydrazin
avgasat varmvatten skall användas även som
badvatten eller att ånga, som innehåller spår
av hydrazin, måste vara hydrazinfri för att
kunna användas för ett givet ändamål. Vattnet
eller ångan behöver då bara ledas genom ett
kolfilter för sönderdelning av hydrazinen.
Denna metod kan vara lämplig vid "blåsning" av
feta oljor då dessa får högre kvalitet om
syre-fri ånga används.
Litteratur
1. Richtlinien von der \GB, 4:e uppl. Essen 1950.
2. Splittgerber, A, i Tödt: "Korrosion und
Korrosions-schutz". Berlin 1955.
3. Zimmermann, M: Ein neues Verfahren zur chemischen
Enlgasung von Kesselspeisewasser. Mitt. Vereinigung
Gross-kesselbesitzer h. 2—3 1 948 s. 70.
4. Hartmann, II & Besch, G: Ober das Verhalten von
Hgdra-zinhgdrat unter den Bedingungen des
Hochdruckkesselbe-triebes. Mitt. Vereinigung Grosskesselbesitzer h. 52 (1958)
s. 54—60.
I
nybyggen
i
Holländskt varv med stor svetshall
Verolme-koncernen, vars ägare för tolv år sedan
startade med en liten mekanisk verkstad i
Ijssel-monde och sedan bl.a. övertagit Werf Jan Smit Czn,
N.V., i Ablasserdam, påbörjade 1955 ett storvarv på
ön Rozenburg, där en utvidgning av Rotterdams
hamn är planerad. Varvsområdet är 100 ha och
tilltaget med tanke på byggandet av mycket stora
fartyg. En stapelbädd för fartyg om 56 000 tdw är
redan färdig och bredvid denna håller en docka för
såväl torrsättning som nybyggnad av fartyg upp till
110 000 tdw på att byggas. Verolme är känd som
mycket intresserad av projektet att bygga fyra
atlantfartyg, vart och ett för 8 000—10 000
passagerare, där ett enhetsbiljettpris om 150$ skulle
till-lämpas för överfärden. Det är osäkert att projektet
förverkligas.
Sektionsbyggnad tillämpas vid det nya
Rozenburg-varvet, där en väldig svetshall om 13 250 m2 golvyta
finns, fig. 1. Hallens belysning, 200 lux, erhålles från
lysrör (International Lighting Review 1958 h. 2
s. 78). N Lll
Fig. 1. Svetshallen på Verolme United Shipyards nya
anläggning på Rozenburg vid Rotterdam.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
