Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 45 - Kaskadstyrda regleringskretsar inom kemitekniken, av Anders Rasmuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaskad styrda regleringskretsar
inom kemitekniken
Professor Anders Rasmuson, Stockholm
66.02
621-52 : 621.316.71.078
Den kemiska industrin har, kanske i högre
grad än andra industrigrenar, expanderat
kraftigt under de senaste årtiondena. Ett
karakteristiskt drag för denna expansion har bl.a.
varit att allt större produktionsenheter införts,
samtidigt som allt större krav ställts på
produkternas kvalitet och på materialutbytena. För
att tillgodose dessa krav måste kontrollen av
de variabler, som bestämmer kvalitet och
utbyte, göras effektivare.
I de större produktionsenheterna försvåras
emellertid en manuell övervakning av
anläggningarna. Detta liksom bristen på och
fördyringen av arbetskraften nödvändiggör en
ökad automatisering inom kemitekniken. I allt
större utsträckning övergår man också till
kontinuerliga anläggningar. Vid dessa är det
önskvärt att så långt möjligt undvika den i viss mån
"döda" investering, som representeras av
mel-lanbehållare och andra buffrande anordningar
avsedda att dämpa de variationer, som betingas
av olikheter i anläggningsdelarnas
produktionsförmåga.
Alla dessa faktorer samverkar till att allt
större krav måste ställas på stabiliteten hos de
automatiska regleringsanordningar, som skall
kontrollera de väsentliga variablerna i de
kemitekniska processerna. Samtidigt tillåter de
större produktionsenheterna en större
kapitalinsats per enhet i form av mer komplicerade
instrument och regulatorer.
En viss förbättring av en regleringskrets
stabilitet kan naturligtvis erhålles genom
förbättring av regulatorer, impulsdon och ställdon.
En annan väg är att dela upp anläggningen på
ett stort antal av varandra oberoende
regleringskretsar. Det är emellertid ur automatise-
Fig. 1. Kaskadplacerade eller
seriekopplade regleringskretsar; 1, 2 och
3 enkla regleringskretsar.
Fig. 2. Enkel regleringskrets; x
reglerstorhet, y stättstorhet, w
inställningsstorhet, z störstorhet.
ringssynpunkt eftersträvansvärt, att
reglerstor-heten tas ut så nära slutprodukten som möjligt,
medan ställstorheten angriper så nära
utgångsmaterialen som möjligt.
En samordning mellan de olika
regleringskretsarna bör därför eftersträvas. Ett
omfattande forskningsarbete har nedlagts på olika typer
av kombinatorer från enkla programgivare till
komplicerade automatiska räknemaskiner. När
det gäller relativt sett mindre regleringsobjekt,
kan man använda sammansatta
regleringskretsar eller kretsar, i vilka flera reglerstorheter
blandas. Kaskadstyrningen eller
kaskadregleringen är en av de typer av sammansatta
regleringskretsar, som kommit till relativt stor
användning inom den kemiska industrin under
senare tid.
Begreppet kaskad reglering
Liksom inom många andra områden av
regleringstekniken är definitionen av begreppet
kaskadreglering olika hos olika författare. I
ordet kaskad ligger, att ett visst system utgöres
av flera efter varandra belägna komponenter
sinsemellan sammankopplade och beroende av
varandra. Man har sådana uttryck som
kaskadplacering av flerstegsapparatur och
kaskadbottnar vid klockbottenkolonner. I analogi härmed
kan man kalla en serie efter varandra
placerade, fristående enkla regleringskretsar för en
kaskadreglering8 (fig. 1).
En sådan anordning av de olika
regleringskretsarna i förhållande till varandra innebär
emellertid inget fundamentalt nytt eller någon
speciell modifiering av regleringskretsen som
sådan. Kaskadplacerade eller, för att undvika
förväxling, seriekopplade regleringskretsar bör
därför vara en riktigare beteckning på denna
anordning.
Vissa författare1,2 vill begränsa begreppet
kaskadreglering till sammansatta
regleringskretsar, i vilka en hjälpkrets styrs av en
huvudkrets och båda regleringskretsarna är slutna.
Den princip, som enligt denna definition skall
vara karakteristisk för en kaskadreglering kan
illustreras på följande sätt:
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
