Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 45 - Andras erfarenheter - Försök med silikonbelagda flaskor, av SHl - Användning av systemiska betningsmedel, av SHl - Epoxiderad polybutadien, av SHl - Böcker - Bilismen i Sverige, av EBr - Kompendium i reaktorteknik, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruket i vissa fall givit bättre resultat än vax- eller
svavelbehandling, har den tyvärr inte givit en
slutgiltig lösning av problemet att skydda glaset mot
åverkan. Svenska mjölk- och ölflaskor, som
används 75—100 gånger, vinner inte mycket i
varaktighet genom en enda silikonbehandling,
eftersom skyddsfilmen är borta efter ungefär fem
skölj-ningar.
Därför synes det mera lovande att behandla
flaskorna med silikon efter varje rengöring. Härvid kan
man emellertid inte undvika att silikon kommer in
i flaskan. Vid vissa mejerier anses det emellertid
oriktigt att spruta in ett främmande ämne i en
rengjord och delvis steriliserad flaska. För kolsyrade
drycker torde vidare en invändig silikonbeläggning
inte kunna tolereras på grund av bildningen av
gasblåsor vid den hydrofoba ytan.
Det är givetvis tänkbart att silikonbehandla
flaskorna efter kapsyleringen, men då blir den för
slag särskilt utsatta mynningsringen obehandlad (A
Klingberg & R Persson i Svensk BryggeritidskriP
mars 1958 s. 80—87). SHl
Användning av systemiska betningsmedel
Vissa skadeinsekter, t.ex. trips, är svåra att
upptäcka varför man ofta besprutat eller bepudrat
betor i onödan för att vara på säkra sidan. Kunde
man i stället beta fröet med en systemisk
insekt-bekämpare, skulle betydligt mindre av denna
behövas varigenom behandlingen skulle bli billigare.
Vidare skulle man undvika att döda nyttoinsekter.
I USA har man gjort försök med några
systemiska betningsmedel varvid mycket goda resultat har
nåtts. Som verksam beståndsdel innehåller de
Meta-Systox, ett flytande preparat av typen organisk
fosforförening. Vätskan har sugits upp i aktivt kol för
erhållande av ett pulver. Enligt uppgift är ett
sådant preparat, kallat Disyston, minst giftigt för
däggdjur. Det har därför provats vid ett antal
försök i Sockerbolagets Jordbrukstekniska
Forskningsinstitutions regi.
Resultaten visar att Disyston visserligen har god
insekticid verkan men också starkt minskar
skördeutfallet. För att betning med Disyston skall löna
sig måste det potentiella insektangreppet därför
vara så starkt att det skulle medföra större
skördeminskning än bekämparen orsakar. I de doser som
hittills provats kan betning med Disyston inte
komma i fråga. Det är tänkbart att mindre doser kan
ge acceptabelt resultat, men ännu är preparatet
alltför riskabelt att hantera (G Möllerström i
Växtskyddsnotiser 1958 h. 2 s. 30—32). SHl
Epoxiderad polybutadien
Man kan införa epoxidgrupper vid polybutadiens
dubbelbindningar genom reaktion med ättiksyra och
väteperoxid. En flytande polybutadien har t.ex.
epoxiderats genom värmning till 44°C under 2,5 h
av en blandning, innehållande 432 g polybutadien,
280 g sulfonerad polystyren, 266 g 50 °/o
väteperoxid, 35 ml isättika och 2 000 ml kloroform.
Produkten innehöll 5.3 °/o epoxisyre och 10.8 %
totalt syre; dess molvikt var 1 375. Den hade 4 000 P
viskositet vid rumstemperatur och 195 P vid 60°C.
Vid tillsats av dietylentriamin som härdare blev
materialets viskositet lämplig för gjutning.
Blandningen var stabil under flera timmar. Gjutna
provstavar hade god böjhållfasthet, låg
formbeständig-hetstemperatur och god slagseghet. Glasfiberlaminat
av samma plast hade utmärkt böjhållfasthet.
Av epoxiderad, flytande polybutadien, innehål-
lande 6.8 °/o epoxisyre och 10,6 °/o totalt syre har
man gjort en lack, pigmenterad med titanvitt och
med xylen som lösningsmedel. Omedelbart före
användningen tillsattes en härdare, bestående av
fosforsyra (85 %>) eller
hexakloroendometylentetrahyd-roftalsyraanhvdrid (HET). Lacken torkar snabbt
vid rumstemperatur eller högre temperatur. HET är
särskilt effektiv som härdare. Lackfilmens resistens
mot kemikalier är mycket god och ofta överlägsen
kommersiella produkters (C E Wheelock i
Indu-strial & Engineering Chemistry mars 1958 s. 299—
304). SHl
böcker
Bilismen i Sverige. Sveriges Automobilindustriför-
ening, Stockholm 1958. 80 s., ill. 10 kr.
I denna nya upplaga av bilstatistiken, gällande
årsskiftet 1957/58, behandlas som vanligt förändringar
i bilbeståndet, nyregistreringar, produktion, import
och export av bilar, vägnätet (bl.a. även med hänsyn
fill tillåtna axeltryck och bilbredder), vägutgifter
och bilskattemedel. Även berörs biltransporternas
utveckling, Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens nya
vägplan samt i någon mån trafikolyckorna,
differentierade på döda, svårt skadade samt lindrigt
skadade.
Vad man kan anmärka på denna årligen
återkommande statistik är, att den innehållsmässigt
stagnerat. Några allvarligare försök till industriell och
teknisk analys av utveckligen kan man ej finna.
Statistiken är rent hopsamlande och kompilerande
och är av föga teknisk nytta. EBr
Kompendium i reaktorteknik, bd 1:
Reaktorfysik, bd 2: Reaktorteknologi, bd 3:
Reaktor-materiallära och reaktorkemi, redigerad av B
Pershagen. AB Atomenergi, Stockholm 1958.
250 + 222 + 204 s., ill. 50 kr.
Vid KTH har man sedan 1956 årligen givit en kurs
i reaktorteknik, omfattande ca 100 h föreläsningar
och övningar vid AB Atomenergis reaktor, i avsikt
alt ge en orientering i ämnen av grundläggande
betydelse för personal som kan komma att arbeta med
konstruktion eller drift av atomreaktorer. Det
föreliggande, stencilerade kompendiet är grundat på
föreläsningsmanuskript och är därför ingen
lärobok utan en samling uppsatser.
Första bandet innehåller sålunda uppsatser om
kärnfysikaliska grundbegrepp, reaktorfysik,
reaktortyper och reaktorteori. I det andra behandlas
metoder för typval och optimering av reaktorer,
värmeteknik för reaktorprojektering,
reaktorkonstruktioner. problem vid reaktorkonstruktion (särskilt på
grund av värmespänningar), grundläggande
strålskyddsfrågor, säkerhetsfrågor,
strålskyddsberäkningar. kontroll och drift av atomreaktorer. Det tredje
bandet slutligen innehåller uppsatser om
atomreaktorns materialproblem, råmaterialfrågor för
reaktortekniken, kemiska problem vid drift av reaktorer,
kemisk behandling av bestrålat bränsle och
dispo-nering av aktivt avfall.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
